Nedslag under Almedalsveckan

Nedan följer utdrag ur några av de intervjuer som SIX News gjorde under Almedalsveckan med statsminister Stefan Löfven, finansminister Magdalena Andersson, förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick, LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson samt tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt.

Regeringens jobbmål dubiöst enligt Ulf Kristersson

Regeringens mål att Sverige år 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshetsmål är dubiöst, anser Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson som samtidigt inte tror att målet kommer att nås.

”Det finns nog ingen som tror på det målet”, säger han i en intervju med SIX News under Almedalsveckan.

”Det är ett dubiöst mål från början eftersom det mycket, mycket mer beror på hur dåliga andra är och i värsta fall hur många människor vi tar ut ur arbetskraften. Det påverkar mycket mer än regeringens egna insatser”, enligt Ulf Kristersson.

 

 

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson. Foto: SIX News

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson. Foto: SIX News

Regeringen gav nyligen Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av en övergång från ett mål om 1 procents budgetöverskott till ett mål om budgetbalans. Efter det tvingade riksdagen fram en parlamentarisk översyn av överskottsmålet.

Ulf Kristersson uppger att Moderaterna inte har något emot översynen.

”Tvärt om. Det var ju efter ett beslut som vi drev fram som den kom till”, noterar han.

”Vi krävde ju att man inte skulle överge överskottsmålet, och att om man ska göra några förändringar över huvud taget så ska det ske i en mycket ordnad process där man tänker igenom vad man gör. Så jag känner mig starkt för att vi har en sådan. Det kan mycket väl efter 18 år vara rimligt att titta på om det ska vara exakt som det är i dag. Men frågar du mig vad jag tycker så är jag för överskottsmålet”,
uppger Ulf Kristersson.

”Jag tycker att vi ska behålla det på den nivå vi har det på i dag. Det är riskabelt att nu börja tumma på det. Framförallt av de skäl som antyds. Att vi inte når upp till målet är ett dåligt skäl till att överge det”, resonerar han.

När det gäller riksdagssituationen, finns det några områden kring ekonomisk politik där du ser möjligheter till blocköverskridande samarbete, eller är det ganska låst?

”Jag tycker att det ibland beskrivs som värre än vad det är. Jag tycker att hela pensionssystemet är ett sådant område där vi sedan en ganska lång tid tillbaka har ett fungerat samarbete. Det går långsamt,
men det finns ett fungerande samarbete”, säger den moderate ekonomisk-politiska talespersonen.

Han lyfter även fram situationen tidigare i år där man drev igenom en gemensam parlamentarisk översyn av överskottsmålet och kopplingen till ramverket. Det behövdes ”visserligen lite ‘våld'”, men det är ändå ett exempel på samarbete, anser han.

I spåren av decemberöverenskommelsen kommer ytterligare en utredning som tittar på hela budgetprocessen. Så i ‘ordning och reda’-frågor både tror och hoppas jag att vi ska kunna ha enighet även i fortsättningen”, säger Ulf Kristersson.

Decemberöverenskommelsen påverkar ju budgetprocessen ja. Tycker du att det är bra att ha det i en uppgörelse mellan partier eller borde man egentligen lagstifta kring budgetregler och liknande?

”Det är det som den översynen ska titta på – ska man stadfästa ytterligare? Ska vi ha en tydligare reglering in i riksdagsordningen kring vad man får och inte får göra till exempel? Det kan mycket väl
vara så att om vi ändå menar att det ska vara på det sättet och alla ska respektera det, då kan man lika gärna regelbinda det tydligare”, resonerar han.

Så vissa delar av decemberöverenskommelsen skulle man kunna lagstifta kring?

”Nja, man kan inte lagstifta fram hur partier ska rösta i budgetomröstningen. Det kommer aldrig att vara aktuellt överhuvudtaget”, säger han.

Men kring hur budgetprocessen ser ut?

”Vad man får bryta ut ur budgetar och vad man får stoppa in i budgetar och sådana saker – där tror jag att man kan komma snäppet längre än vart vi har kommit nu”, svarar han.

Decemberöverenskommelsen har inga demokratiska brister enligt Annie Lööf

Decemberöverenskommelsen, som handlar om att Sverige ska kunna regeras av en minoritetsregering och att denna regering ska kunna få igenom sin budget, har inga demokratiska brister, enligt
Centerpartiets ordförande Annie Lööf.

”Nej”, svarar Annie Lööf kort på en fråga från SIX News angående om hon ser några demokratiska brister med överenskommelsen.

 

Centerpartiets ordförande Annie Lööf. Foto: SIX News

Centerpartiets ordförande Annie Lööf under Almedalsveckan 2015. Foto: SIX News

Finns det någonting i decemberöverenskommelsen som du skulle vilja lagstifta om, alltså att hellre låta budgetlagar eller grundlagar styra, snarare än en överenskommelse mellan sex partier?

”Nej, jag tycker att det är bra med den här överenskommelsen som finns. En stor majoritet av riksdagen står bakom den. Det är ett sätt för Sverige att kunna styras i en mycket turbulent tid med ett öppet främlingsfientligt parti som har sagt att man ska fälla vilken regering som än sitter vid makten. Då behöver andra mer seriösa partier se till att skapa ett system som fungerar även i detta
parlamentariska kaos”, resonerar Annie Lööf angående överenskommelsen som slöts i slutet av förra året kort innan tidpunkten för när den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen hade uppgett att den skulle utlysa nyval.

Alliansens höstbudgetmotion vann budgetomröstningen i riksdagen i december sedan Sverigedemokraterna beslutat att rösta för Alliansens motion, istället för att som brukligt lägga ned sina röster när den egna budgetmotionen hade fallit.

Riksbanken kan köpa mer obligationer trots förlustrisk enligt Kerstin af Jochnick

Risken att gå med förlust på de obligationer som Riksbanken nu köper är inget som hindrar myndigheten från att köpa mer obligationer, uppger förste vice riksbankschef Kerstin av Jochnick
till SIX News.

Ränteläget är ganska lågt nu på obligationerna. Befarar du att ränteläget kommer att stiga framöver och att ni kommer att göra förluster?

”Det har vi varit tydliga med att säga – vi kommer att göra förluster när räntorna stiger om vi har obligationer kvar i vår portfölj. Det tog jag också upp i ett tal i januari – vi kommer att göra förluster längre fram. Men vår bedömning är att dem kan vi hantera”, svarar hon.

Finns det någon gräns för hur mycket obligationer ni kan köpa ur det perspektivet?

”Vi kan köpa mer obligationer. Det är det besked som vi har i dagsläget. Nu har vi bestämt oss för att köpa ytterligare 45 miljarder, men det finns utrymme att köpa mer därefter om så skulle behövas”, säger Kerstin af Jochnick.

Hur länge ska ni behålla dem?

”Det finns det ingen gräns för. Nu köper vi obligationer. Vi tycker att det är viktigt att vi får den effekt vi vill med att sänka räntenivån i systemet och skapa mer efterfråga. Sedan får vi återkomma
kring hur länge vi kommer att behålla dem”, uppger hon.

 

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Foto: SIX News

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Foto: SIX News

Riksbanken kan tänkas sänka styrräntan ytterligare framöver?

”Det finns en viss sannolikhet också för ytterligare sänkning av reporäntan”, uppger hon.

Schweiz har en styrränta i ett intervall på i snitt -0,75 procent. Kan det bli aktuellt?

”Vi kan inte säga någonting i förväg. Nu har vi sänkt till -0,35 procent. Vi tror att reporäntan kommer att ligga på den här nivån till slutet av 2016, men vi har också vår reporäntebana och den visar att
det finns en sannolikhet för ytterligare sänkningar”, konstaterar Kerstin af Jochnick.

Vad tycker du om KPI som inflationsmått? Har det några brister?

”Som alltid finns det självklart brister, men det är därför vi också tittar på olika mått för att rensa för våra egna räntesänkningar och för att ändå förstå vad de här stora energiprissänkningarna får
för effekt för inflationen. Men det är inte tu tal om det – vi har haft för låg inflation och vi är väldigt angelägna om att få upp inflationen till 2 procent”, säger hon.

Fungerar den penningpolitiska transmissionsmekanismen bra i Sverige i dag?

”Det är vår bedömning att den gör det och vi följer ju även det noga. Tittar man på exempelvis utlåningsräntor till hushåll och företag så ser vi att penningpolitiken har fått genomslag. Utlåningsräntorna har successivt gått ned”, framhåller hon.

Om bankerna inte vågar sänka till minusränta på inlåningssidan, kan de då sänka sina utlåningsräntor till ekonomin?

”De kan göra vad de vill. Vi styr ju inte över det. Det är just därför vi tar sänkningen av reporäntan i små steg – för att se vad det får för effekter på marknaden och vilka beteendeförändringar som man
också kan se där ute”, svarar den förste vice riksbankschefen.

Kerstin af Jochnick närvarade vid ett seminarium i Almedalen anordnat av branschorganisationen Almega.

Magdalena Andersson optimistisk om att få igenom jobbagenda i riksdagen

Trots det svåra svenska parlamentariska läget där regeringen bara har en minoritet bakom sig förefaller finansminister Magdalena Andersson optimistisk avseende möjligheterna att få igenom
regeringens jobbagenda i riksdagen. Åtminstone de delar som ligger i budgeten. Det framgår av en intervju med SIX News.

När det gäller regeringens jobbagenda och det parlamentariska läget, hur ser du på möjligheten att i riksdagen få igenom den politik som ni vill få igenom för att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020?

”Ja, allt som är budgetrelaterat har vi väldigt goda möjligheter att få igenom via budgeten som ju går igenom i riksdagen. Så där är det ju inte riksdagen som är problemet utan det handlar ju om att vi
ska lägga fram förslag och hitta finansiering till riktigt bra förslag”, säger Magdalena Andersson till SIX News.

Så när ni gör det, tror du att ni kommer att kunna ta det i budgeten då och genomföra den politik ni vill?

”Ja, de förslag som har budgetkonsekvenser. Sedan kommer vi ju inte att lägga in saker som inte har budgetkonsekvenser i budgeten”, uppger Andersson.

Tycker du att det parlamentariska läget försvårar för den övriga delen? Och är du orolig kring det?

”Vi har ju det parlamentariska läge som vi har och i de delar som inte är budget handlar det om att på andra sätt försöka få majoritet för sina förslag. Vi har ju lagt en hel del andra förslag också”, framhåller finansministern.

Finansminister Magdalena Andersson. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

Finansminister Magdalena Andersson. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

Ett ekonomiskt politikområde där regeringen kan behöva ha, och kan vilja ha, brett stöd är ramverket för de offentliga finanserna.

Vilket saldomål anser du att Sverige bör ha framöver för det offentliga finansiella sparandet?

”Vi har ju givit Konjunkturinstitutet i uppdrag att titta på vad konsekvenserna skulle bli om man går från ett överskottsmål på 1 procent av BNP, till ett balansmål. Det är en indikation på att jag
tycker att ett balansmål kanske skulle vara mer väl avvägt. Sedan ska det här diskuteras i en parlamentarisk kommitté”, noterar Magdalena Andersson.

”Vi får naturligtvis se dels vad KI kommer fram till men också hur diskussionerna går i den parlamentariska kommittén”, fortsätter finansministern.

Men noll procent är det som det lutar åt?

”Ett balansmål framstår som ganska väl avvägt, ja”, svarar Magdalena Andersson.

KI:s uppdrag ska redovisas senast i augusti.

EU bör vara beredda att ge Storbritannien eftergifter enligt Fredrik Reinfeldt

Att Storbritannien blir kvar i EU är ett centralt intresse för Sverige, anser tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt som antyder att man från EU-håll bör vara beredd på att gå med på brittiska krav.

”Från svensk utgångspunkt är det ett helt centralt intresse att Storbritannien blir kvar och det gör att varje kraft som kan förena sig som möjliggör och underlättar för Storbritannien att stanna kvar
är bra också för Sverige”, säger Fredrik Reinfeldt till SIX News under Almedalsveckan på Gotland.

Bör man därmed ge eftergifter?

”Så är det ju med alla förhandlingar – till slut så måste man möta varandra. Det beror ju lite grand på vad det är för eftergifter. Storbritanniens premiärminister David Cameron har ju rest runt i
Östeuropa och begärt vad man i Östeuropa uppfattar som stora avsteg från principen om fri rörlighet. Till slut kokar det ned till vad det är man egentligen föreslår”, säger Reinfeldt och framhåller att det
ännu inte är alldeles klarlagt.

”Det har ju hela tiden varit lite oklart vad det är Storbritannien vill förändra och det är fortsatt en process som vi har att följa där man ska försöka avgränsa och sedan föra det till en folkomröstning med de här förändringarna – vill vi stanna eller inte”, noterar han.

Tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt. Foto: SIX News

Tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt i samband med seminarium hos Unionen. Foto: SIX News

David Cameron har utlovat en folkomröstning om det brittiska EU-medlemskapet senast år 2017 efter en omförhandling av villkoren.

”Vi får se om folkomröstningen tidigareläggs”, säger Reinfeldt som uppger sig följa utvecklingen med intresse.

Johan Lind
johan.lind@six-group.se
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s