De storägarlösa på Stockholmsbörsen

I en ny snabbgenomgång av ägarbilder finner SIX News minst 19 ”storägarlösa” bolag på Stockholmsbörsen, med god spridning så väl storleks- som branschmässigt.

Undersökningens två största namn Nokia och AstraZeneca har de ägarlistor som är mest spridda i topparna, samtidigt som båda varit aktuella i strukturaffärer på senare tid – i AstraZenecas fall som uttalat uppköpsmål medan Nokias tjänstemän på relativt kort tid passat på att både sälja ut och köpa in betydande verksamheter.

Vill man leta efter framtidens strukturaffärer är låg ägarkoncentration kanske ett av områdena man bör spana inom.

Storägarlösa

GENOMGÅNG: BOLAGEN MED STOCKHOLSBÖRSENS MEST SPRIDDA TOPPÄGANDE

Ovan listar SIX News bolagen på Stockholmsbörsen med de lägsta inslagen av toppkoncentration i ägarlistorna.

Som framgår av tabellen är Nokia det Large cap-bolag som har lägst toppkoncentration i ägarlistan. Det finska pensionssystemets dominans i ägartoppen till trots så är telekomleverantörens ägande extremt spritt. Nokia blev aldrig utköpt från börsen efter senare års krisperiod men däremot köpte Microsoft som bekant loss mobiltelefonerna, koncernens tidigare paradgren.

Närmast på tur för det mer telekomleverantörsfokuserade Nokia är det planerade storförvärvet av Alcatel-Lucent. Går den affären igenom väntas Nokias aktieägare inneha 66,5 procent av den nya koncernen medan resterande 33,5 procent kommer ägas av tidigare Alcatel-Lucent-ägare.

Tvåa i termer av spritt toppägande är AstraZeneca. Även om AZN:s näst största ägare Investor förvisso kan betecknas som en långsiktig och aktiv ägare så har de numera endast 4,1 procent av kapital och röster i den internationella läkemedelsjätten. Förra året försökte branschens största jätte Pfizer som bekant köpa upp AstraZeneca, i en affär med tydliga skattearbitrageinslag. Då gav institutionerna AZN-ledningen stöd till att kunna motsätta sig affären.

Därefter följer tobaksbolaget Swedish Match och fastighetsbolaget Castellum.

I Mid cap-bolag som Hemfosa, Byggmax, HiQ, Arcam och Concentric har de fem största institutionerna valt att ta relativt stora ägarpositioner, vilket gör ägandet något mer koncentrerat. Liksom för övriga bolag i listan saknas dock som sagt en icke-institutionell storägare i toppen.

I Arcam, Nordic Mines, Concentric samt Byggmax är den största ägaren en institution vars ägande på överstigande 10 procent utgör en corner, det vill säga en nivå som kan blockera tvångsinlösen i samband med exempelvis uppköpsförsök. Man skulle kunna argumentera för att de berörda institutionerna här åtminstone hypotetiskt medför en förhandlingsfördel gentemot potentiella budgivare, vilket då också övriga mindre ägare skulle kunna gynnas av.

Det samma kan inte sägas gälla i fallet Precise, där nätbanken Avanzas 10-procentiga ägande är spritt på ett stort antal privatkunder, vilket kombinerat med Nordnet som näst största ägare kan sägas göra aktien till något av en småspararfavorit för stunden. Biometrialgoritm-bolagets ägartopp är sammantaget nästan lika spridd som de mest spridda Large cap-bolagen ovan, och detta med Avanza och Nordnet beaktade som enskilda större ägare (och inte som stora grupper av mindre ägare).

Avanzas sparare är även största ägare i Small cap-noterade programvarubolaget Formpipe.

Sektormässigt är de storägarlösa bolagen relativt spridda: IT, IT-konsulter, sällanköp, fordon, gruvor och fastigheter förekommer med två bolag vardera.

KORT BAKGRUND: SVENSKA FLAGGNINGSGRÄNSER

Redan vid överskridande av 5 procents kapital- eller röststyrka är aktörer skyldiga att flagga för det via Finansinspektionen. Därefter finns flaggningskrav vid nivåerna 10, 15, 20, 25, 30, 50, 66 plus 2/3 samt 90 procent.

Ovan nämnda 10 procent av kapital är bland de viktigare gränserna, för då innehar en storägare en så kallad corner som gör att den av egen kraft kan motsätta sig bland annat tvångsinlösenförslag vid bolagsstämman. 10 procent gäller även flera andra former av minoritetsskydd.

30 procent av röster innebär budplikt: att ägaren inom fyra veckor måste erbjuda sig att köpa ut även resterande aktier i bolaget. Här kan det dock bli fråga om så väl dispens som att storägaren lägger ett prismässigt skambud.

Vid 50 procent av röster eller av kapital kan en huvudägare, om den är ett bolag, redovisningsmässigt göra innehavet till ett dotterbolag.

Och vid 90 procent av kapitalet inträder den omnämnda möjligheten för huvudägaren att påkalla tvångsinlösen av minoritetens resterande aktier.

Johan Eklund
johan.eklund@six-group.se
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s