Astrazenecas affärsutvecklingschef om konkurrensen och bolagets väg framåt

Astrazenecas affärsutvecklingschef Shaun Grady. Foto: Anna Sundström

Astrazenecas affärsutvecklingschef Shaun Grady gästade Stockholm i september. I en intervju med SIX News berättar han om bolagets affärsutveckling, arbetet mot att bli vetenskapliga ledare igen och vad som är nyckeln i den framtida utvecklingen av immunterapier. Samtidigt ger han besked om bolagets syn på de forskningsområden som står utanför bolagets tre fastslagna kärnområden, infektion och neurovetenskap.

Shaun Grady ger också sin personliga syn på konsolideringen som råder i läkemedelsindustrin i dag och berättar om Pfizers budpropåer under 2013 samt hur forskningen påverkades vid sammanslagningen mellan Astra och Zeneca.

Affärsutveckling med in- och utlicensieringar, samarbeten och allianser är en naturlig del för Astrazeneca och utgör numera en viktig del i bolagets strategi. Under de senaste tre åren, sedan Pascal Soriot tillträdde som vd, har Astrazeneca varit mycket aktiva inom affärsutveckling, uppger Shaun Grady. Även innan Soriots ankomst till bolaget gjordes affärer, men arbetet kring affärsutveckling i Astrazeneca och utformningen på avtalen skiljer sig däremot en del mot hur de såg ut för ett antal år sedan, förklarar han.

”Vi har gjort affärsutveckling till en viktig del av strategin nu. Vi forskar och utvecklar nya  molekyler, men vi tittar samtidigt efter bra forskning. Vi har haft en produktiv tid med de affärer vi har gjort, men det kommer inte att sluta här. Affärsutveckling är en del av den löpande verksamheten och inte något vi gör då vi har en lucka. Det gäller både att ta in nya projekt men också att se över och identifiera projekt där vi själva inte har tillräcklig kapacitet”.

”Periodvis kommer vi att identifiera projekt som är av lägre prioritet för Astrazeneca och mer värdefulla i händerna på en tredje partner och där är vi villiga att föra dem vidare för rätt pris”,
fortsätter Shaun Grady.

Shaun Grady upplever att affärsutvecklingen inom läkemedelsindustrin har förändrats under de senaste 3-4 åren där bolagen är mer benägna att prata med varandra.

”Förr gjorde vi alla affärer med mindre bolag och de andra stora läkemedelsbolagen jagade och konkurrerade om de mindre bolagen. Nu talar alla de stora läkemedelsbolagen med varandra, stora läkemedelsbolag talar med mellanstora bolag och alla tänker på varandras portföljer och huruvida det finns ett sätt att arbeta kreativt tillsammans.”

En annan trend inom sektorn är att de stora läkemedelsbolagen fokuserar på kärnområden.

”Jag tror att det är därför du ser att det sker byten av tillgångar allt oftare”, säger Grady.

Ett exempel på en sådan affär är Glaxosmithklines, GSK, och Novartis affär där GSK tog över Novartis vaccinverksamhet medan Novartis fick ta över GSK:s verksamhet inom onkologi. Samtidigt bildade de båda bolagen ett gemensamt samriskbolag inom konsumenthälsovård.

Shaun Grady bedömer att vi kan få se mer av den här typen av affärer i framtiden. En annan trend som väntas bli vanligare är externalisering.

”Speciellt gäller detta verksamhet utanför våra kärnterapiområden. Här är vi villiga att ingå partnerskap med sektorkollegor som har den kunskapen och förmågan”, säger Shaun Grady.

Affärerna med Valeant Pharmaceuticals, Celgene och Daiichi Sankyo är tre exempel som framhålls av Shaun Grady som exempel där Astrazeneca bedrivit externalisering.

Astrazeneca genomgick under 2014-2015 ett byte av partner kring brodalumab för behandling av måttlig till svår psoriasis. Den tidigare partnern Amgen valde, efter rapporter om att brodalumab i sina studier kopplats samman med självmordstankar och andra  beteendehändelser, att hoppa av samarbetet. Astrazeneca lyckades dock knyta till sig en ny
partner till projektet i form av Valeant Pharmaceuticals så sent som i början av september 2015.

”Som vi bedömde hade de en bra position att värdera hur utsikterna såg ut för läkemedlet och även större förmåga än oss förmågan att maximera molekylen inom dermatologi”, säger Grady.

Ett andra exempel på externalisering är avtalet med Celgene inom hematologi för läkemedelskandidaten Medi4736. I detta avtal, som träffades i slutet på april 2015, berättigades Astrazeneca en upfrontbetalning om 450 miljoner dollar. Dessutom åtog sig Celgene att
stå för alla forsknings- och utvecklingskostnader för Medi4736 inom blodcancer fram till slutet av 2016. Astrazeneca har också rätt till en royalty på eventuell försäljning i en fallande skala som börjar på 70 procent och går ned till ungefär 50 procent av försäljningen.

Ett tredje exempel är partnerskapet med japanska Daiichi Sankyo i USA kring en gemensam kommersialisering av Movantik, med den aktiva substansen naloxegol, för behandling av opioidinducerad förstoppning.

”Återigen handlar det om ett område vi inte fokuserar direkt på, så att arbeta med en partner för att utöka möjligheterna känns vettigt.”

Villkoren med Daiichi Sankyo slöts i mitten på mars 2015 och gav Astrazeneca en upfrontbetalning på 200 miljoner dollar plus försäljningsrelaterade milstolpsbetalningar om upp till 625 miljoner dollar. Astrazeneca kommer redovisa all försäljning från Movantik för
att sedan betala försäljningsrelaterad kommission till Daiichi Sankyo. Under första halvåret 2015 hade Movantik en försäljning om 4 miljoner dollar.

”Där vi känner att vi inte har resurserna eller förmågan är vi öppna för att sluta ett partnerskapsavtal. Jag tror att man kan säga att Celgene-samarbetet överraskade några personer eftersom det befinner sig inom ett kärnområde, men faktum i saken var att vi inte
har tillräckligt fokus inom hematologi.”

Shaun Grady uppger vidare att de troligen inte skulle ha varit konkurrenskraftiga om de hade valt att fortsätta inom hematologi-indikationen på egen hand och skaffa sig kompetensen själva. En sådan lösning bedömdes ta för lång tid och konkurrenterna skulle då ha fått ett för stort försprång på marknaden.

En av Astrazenecas uttalade prioriteringar är att uppnå vetenskapligt ledarskap. Denna ambition genomsyrar även affärsutvecklingen på läkemedelsbolaget.

”Det handlar om forskningen och att bli vetenskapliga ledare igen. Verklig högkvalitetsforskning och genombrottsforskning. Jag tror inte att det var något sammanträffande att en av de första större affärerna sedan Pascal Soriot tillträdde vd-posten för tre år sedan var affären med Moderna Therapeutics”, säger Shaun Grady.

Mot en upfront-betalning om 240 miljoner dollar fick Astrazeneca under en femårsperiod rätt att välja läkemedelskandidater för utveckling av genterapier inom sjukdomsområdena hjärta-kärl och onkologi. Under förutsättning att tre tekniska milstolpar uppnås är Moderna berättigade till en ytterligare en betalning om 180 miljoner dollar. Genom avtalet kan upp till 40 läkemedelskandidater väljas ut för kliniska prövningar. Under utvecklingen av dessa kandidaters gång kan Moderna få milstolpsbetalningar och royalty på eventuell försäljning som sträcker sig från ensiffriga till tvåsiffriga tal.

”Det är tidigt och fortfarande hög risk, men det har potential för genombrott och tekniken kan komma att förändra hur vi alla utvecklar läkemedel.”

Immunterapi inom cancervården, som tar sin utgångspunkt från kroppens egna immunförsvar, har blivit något av det hetaste inom läkemedelsindustrin för närvarande. Astrazeneca är väl
representerade inom området med bland annat läkemedelskandidaten Medi4736, som är den som har kommit längst i sin utveckling mot ett färdigt läkemedel.

”Vi tycker att vi är bra placerade eftersom vi har ett antal läkemedelskandidater och kombinationsmöjligheter inom immunonkologi. Vi tror att kombinationer kommer att utgöra genombrottet. Men ingen vet riktigt vilken kombination som kommer att bli den verkliga vinnaren”, säger Shaun Grady.

Shaun Grady lyfter särskilt fram affären med franska Innate Pharma i april i år som tecknades genom Astrazenecas dotterbolag Medimmune. Deras molekyl har ett annorlunda angreppssätt, vilket också gör köpet så spännande.

Affären med Innate ”ger ytterligare en resurs som stöder vårt mål i hänseende av de olika kombinationer och matchningar som vi kan göra med vår portfölj. Den skulle jag framhålla som ganska intressant”, säger Shaun Grady.

Planen för samarbetet omfattar en fas II-studie för kombinationsbehandlingen av IPH2201 och Medi4736 mot solida tumörer.  Ett flertal andra fas II-studier planeras också med IPH2201, både som monoterapi och i kombination med andra godkända läkemedel, inom en rad olika typer av cancer samt vid utvecklingen av diagnosverktyg baserat på biomarkörer.

I affären med Innate gjorde Astrazeneca en upfrontbetalning på 250 miljoner dollar med  potential till ytterligare milstolpsbetalningar på totalt 1.025 miljoner dollar. Astrazeneca kommer också att betala dubbelsiffrig royalty på eventuell försäljning. Enligt avtalet har också Innate Pharma rätt till att göra en gemensam lansering med Astrazeneca i Europa, i vilket fall bolagen delar på vinsten från området.

En annan affär som Shaun Grady vill rikta strålkastaren mot inom immunterapiområdet är förvärvet av Amplimmune.

Astrazenecas dotterbolag Medimmune förvärvade i augusti 2013 de globala rättigheterna till det privatägda amerikanska bolaget Amplimmune. Vid tidpunkten för affären låg Amplimmunes huvudkandidat AMP-514 i slutfasen av preklinisk utveckling. Betalningen för Amplimmune utgjordes av en upfrontbetalning om 225 miljoner dollar med möjliga milstolpsbetalningar om ytterligare 275 miljoner dollar.

Shaun Grady utesluter inte att Astrazeneca kan komma att göra fler affärer inom immunterapi om rätt möjligheter dyker upp.

”Vi tittar alltid efter nya läkemedelskandidater, ny vetenskap och nya vägar för att bredda portföljen. Om vi ser goda möjligheter att expandera portföljen inom immunonkologi kommer vi att göra det. Men vi ser inte att det är en nödvändighet att maximera portföljen.”

Shaun Grady bedömer att Astrazeneca för närvarande inte ligger först vad gäller utvecklingen av immunterapier. Bristol Myers Squibb och Merck är bolag som uppges ha gjort goda framsteg på området.

Vid ett tidigare tillfälle har Astrazenecas vd Pascal Soriot jämfört immunterapiforskning med ett maraton, att det är en lång väg innan man kan se vem som kommer ut som vinnare. Shaun Grady tar till samma beskrivning, och gör bedömningen att Astrazeneca kommer att stå som segrare i det långa loppet.

”Vi känner att vi är bolaget som har de läkemedelskandidater inom immunonkologi som maximerar möjligheten av kombinationer.  Vi skulle alltså kunna säga att vi potentiellt är den starkaste. Vi är kanske inte först i dag med hänseende till studieresultaten som kommer fram, men i slutet av loppet känner vi oss ganska säkra på att vi kommer fälla oss mot målsnöret för att bli först – om vi inte redan är det.”

Vad gäller forskningen inom de områden som ligger utanför bolagets uttalade kärnområden, neurovetenskap och infektion, intar Astrazeneca en ”opportunistisk inställning”, förklarar Shaun Grady.

”Det innebär att det inte är prioriterade områden för oss och att vi därför måste vi vara mycket mer eftertänksamma och kreativa i hur vi närmar oss de här områdena. Det är dock viktigt att påpeka att vi fortfarande värderar de här områdena  mycket högt”, säger han.

”I en organisation med nästan 60.000 anställda är det oerhört viktigt att göra det kristallklart hur de anställda ska prioritera tid, målsättningar och investeringar”, fortsätter Grady.

En affär som, enligt Grady, ger en bra förklaring till Astrazenecas hållning till indikationsområden som inte ingår i kärnverksamheten nämns samarbetet med Eli Lilly kring Bace-hämmaren AZD3293 som utvecklas för behandling av Alzheimers.

”Det är fortfarande hög risk, men om det blir framgångsrikt är det av enormt värde för patienterna och även en enorm kommersiell möjlighet. Så vi ville inte gå ifrån det.”

Såväl intäkter som kostnader under samarbetet delas lika mellan de båda bolagen.

”Eli Lilly är, som vi ser det, ett av de ledande om inte det ledande bolaget inom neurovetenskap i världen. Så de leder utvecklingen, men vi har inte lämnat det. Vi finansierar fortsatt 50
procent av utvecklingskostnaderna och i händelse av att det är framgångsrikt kommer vi att dela 50 procent på intäkterna.”

Också utvecklingen av läkemedel för behandling av Alzheimers beskrivs som en löptävling där Astrazenecas och Eli Lillys Bace-hämmare ligger bakom Merck.

”Vi valde Eli Lilly som en partner eftersom vi ansåg att Eli Lilly var bäst skaffade för att ta programmet snabbt fram i utvecklingen för att hinna ikapp Merck. Det kanske inte går att hinna förbi Merck men vi kan komma väldigt nära Mercks intåg på marknaden under förutsättning att studierna är framgångsrika.”

Prislappen för att Eli Lilly skulle ingå som en partner i samarbetet stannade vid upp till 500  miljoner dollar i milstolpsbetalningar plus ett åtagande om att dela lika på utvecklingskostnaderna.

Under de senaste åren har flera stora fusioner och uppköp skett inom läkemedelsindustrin. Senast i raden är israeliska Teva som köpte upp Allergan för 40,5 miljarder dollar och irländska
Shire som lagt ett bud värt 30,6 miljarder på Baxalta. Inte alla affärer går igenom, i fjol undkom Astrazeneca budpropåerna från Pfizer och Mylan lyckades undkomma att bli uppköpta av Teva i juli i år.

Shaun Grady intar en försiktig hållning till huruvida konsolideringen inom sektorn kommer att fortsätta eller ej.

”Det ärliga svaret är att ingen riktigt vet. Men jag tror att väldigt få personer trodde att vi skulle vara i en situation där Pfizer tittade på att köpa upp Astrazeneca vid precis samma tidpunkt
som Abbvie tittade på ett uppköp av Shire, två affärer som heller inte gick igenom. Det finns dock fortfarande en aptit för konsolidering och att bli större i vissa delar av industrin, kanske för sedan dela upp verksamheten i mindre delar”, säger Shaun Grady till SIX News.

Shaun Grady konstaterar även att förvärv av skattemässiga skäl verkar ha minskat. Inte minst med tanke på de åtgärder som vidtagits mot detta i USA.

”Personligen tror jag inte på en andra våg av konsolideringar om du tänker på att de stora läkemedelsbolagen är ganska stora vad gäller börsvärde men också sett till storleken på organisationerna.”

Shaun Grady berättar att han har erfarenhet från flera stora transaktioner, bland annat genom sammanslagningen av Astra och Zeneca. Av erfarenhet uppger han att sådana stora transaktioner ofta kan vara distraherande för de anställda inom de berörda bolagen som ”tar sina ögon från experimenten och forskningen och oroar sig för organisationen, vem som blir deras nya chef och vilka som blir beslutsfattare och alla sådana saker”.

”De stora transaktionerna är mycket destabiliserande för verksamhet inom forskning”, säger han.

Vid tidpunkten för sammanslagningen av Astra och Zeneca upplevde Shaun Grady inte att det var någon större och störande transaktion även om det efteråt visade sig ha utgjort en distraktion för de anställda.

”Sammanslagningen av Astrazeneca var ömsesidig. Du förde samman två likasinnade företag där den kulturella skillnaden inte var så stor. Det kändes inte som så distraherande just då men efteråt såg vi att det i viss mån störde oss ändå.”

Anna Sundström, Magnus Bernet
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s