”Riksbanken förstår inte digitaliseringens konsekvenser”

Det finns en bild av att svensk handel går bra om man ser till försäljningen – men däremot har handelns lönsamhet, till följd av prispressen, aldrig varit så låg som nu. Det konstaterar Svensk Handels chefsekonom Jonas Arnberg vid ett seminarium om hur regeringens budget påverkar svensk handel.

Svensk Handels chefsekonom Jonas Arnberg. Källa: Svensk Handel

Svensk Handels chefsekonom Jonas Arnberg. Källa: Svensk Handel

Företagen har inte kunnat ställa om till lägre marginaler, och handeln ligger i topp i konkursfrekvensen inom näringslivet – detta är inte enbart ett svenskt fenomen, utan samma bild återfinns globalt, noterar Arnberg.

Samtidigt som priserna på dagligvaror stiger, går priserna för sällanköpsvaror ned.

”Det är en enorm utmaning vi står inför, med löner, hyror och arbetsgivaravgifter som går upp”, säger Arnberg. Dessutom har dollarn stigit cirka 30 procent under det senaste året, samtidigt som omkring 80 procent av butikernas sortiment importeras i dollar.

Detta är också vad Riksbanken eftersträvar med en låg kronkurs – att öka importpriserna och därmed pristrycket. Men butikerna har inte lyckats föra över kostnaderna till kund, vilket enligt chefsekonomen till stor del är hänförligt till digitaliseringen.

”Vi har ett skifte i handelssektorn, och jag skulle säga att det handlar om digitaliseringen. Idag när en konsument handlar jämför man priser, man handlar på nätet och det får konsekvenser för en lokal marknad”, säger Arnberg.

En kund kan exempelvis jämföra priser direkt i butik via telefonen, och sedan beställa samma vara via e-handeln.

Regeringens höstbudget bidrar enligt chefsekonomen till att pressa lönsamheten ytterligare. Den höjda arbetsgivaravgiften motsvarar exempelvis en kostnad på 3,5 miljarder kronor för branschen, eller en lönekostnadsökning på 2,5 procent. Och samtidigt vill Riksbanken se lönehöjningar i avtalsrörelsen på 3,5 procent, säger Arnberg.

”Vi skulle älska att hjälpa Riksbanken att få upp inflationen, men är rädda att göra det då vi skulle tappa andelar på en internationellt konkurrensutsatt marknad.”

”Riksbanken är fel ute och förstår inte digitaliseringens konsekvenser, vilket riskerar att bygga upp obalanser”, säger Arnberg. Han hade därför hoppats på en räntehöjning vid Federal Reserves septembermöte – det skulle leda till en starkare dollar, men även avlasta centralbankerna i Europa för att komma ifrån extremläget.

”Men visst, det skulle innebära en ytterligare förstärkning av dollarn och ännu högre inköpspriser. Men vi har haft en 30-procentig försvagning av kronan, och än så länge syns det inte i priserna”, säger Arnberg till SIX News.

Detta beror delvis på att det kan ta upp till ett år innan priserna slår igenom. Samtidigt letar inköpare snarare efter andra marknader istället för att höja priset vid en valutaeffekt, och ”där fallerar Riksbankens teori om att importera inflation”.

”För enligt Riksbanken ska inköparen höja utgångspriset med 30 procent. Istället söker sig inköparen till andra marknader. Det är där någonstans ekonomisk teori hamnar fel i en värld där våra inköpare är fantastiskt duktiga på att jaga nya produkter”.

Riksbankens direktionsmedlemmar. Källa: Riksbanken

Riksbankens direktionsmedlemmar. Källa: Riksbanken

”Samtidigt har vi en så extremt låg marginal nu så att jag tror att priserna kommer att gå upp något, men det är inte i närheten av att kompensera för dollarn, hyror, löner och arbetsgivaravgift. Det ställer enorma krav på effektivisering och nya vägar för inköp”, fortsätter han.

Chefsekonomen ser dock att det finns en stor potential i digitaliseringen framöver – ”det finns en framtid som är hoppfull, men vi är inte där än. Och hela den här situationen upplever jag inte att Riksbanken har förstått. De skulle behöva skaffa sig en Iphone”.

Kan man tänka sig att svensk handel gynnas på kort sikt av en dollarförstärkning, eftersom valutaeffekten får snabbare genomslag för den digitala konsumenten?

”Ja, men samtidigt är det så att det är så fruktansvärt mycket billigare på exempelvis Alibaba, så även om kronan försvagas något så är det ändå billigare”.

Medverkande på seminariet var även Anna Breman, senior ekonom på Swedbank. Banken bedömer att regeringens budget ökar trycket på Riksbanken att vidta ytterligare åtgärder, eftersom budgeten är neutral eller till och med åtstramande och inte bidrar till någon högre efterfrågan och pristryck.

Breman, som själv har besökt Riksbanken och talat om digitaliseringens effekter, tror till skillnad från Svensk Handels chefsekonom att Riksbanken är mycket medveten om digitaliseringen.

”Det finns ett stort intresse hos Riksbanken, men sedan är det skillnad mot att följa debatten och fullt ta med i penningpolitiken, och jag misstänker att direktionsledamöterna har lite olika syn på det här. Men jag skulle inte vilja säga att de inte är medvetna om den strukturomvandling som sker – däremot finns det nog olika syn på hur viktig den är inom direktionen”, säger Breman.

”Jag har fullt förtroende för vår Riksbank, men jag tror att handeln är väldigt långt framme i hur digitaliseringen påverkar vår vardag på ett sätt som andra delar inom näringslivet inte har sett än, och som politiker och Riksbanken inte förstår än”, replikerar Arnberg.

Anton Wilén
anton.wilen@six-group.se
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s