Arnhult slår ifrån sig – Tribona väl genomlyst inför bud

Det råder ”väldigt högt tonläge” i media efter Corems bud på Klöverns intressebolag Tribona. Detta tonläge har bland annat innefattat osanna påståenden kring dålig genomlysning i Tribonas räkenskaper och styrelsearbete.

Det uppger finansmannen Rutger Arnhult i en kommentar till SIX News.

De Tribona-ägare som accepterar Corem-budet erbjuds dels en stabil och högavkastande preferensaktiehalva och dels en kontanthalva, vilken i förlängningen kan användas för att köpa in sig i Corems lågt värderade stamaktier. Samtidigt skulle ett högre kontantbud på Tribona välkomnas, så också av storägaren Klövern, menar Arnhult.

Arnhult har flera roller relaterade till Tribona-budet, däribland: storägare och styrelseledamot i budgivaren Corem, vice styrelseordförande i Tribona samt vd, storägare och styrelseledamot i Tribonas största ägare Klövern.

Tribonabudet

På tisdagens stängningskurser värderades en Tribona-aktie till 39,30 kronor (i svart). Tribonas kurs låg således 3,8 procent under preferens-/kontant-kombinationen (i rött på motsvarande cirka 40,87 kronor till tisdagens kurser och utifrån ovanstående budförhållanden) och hela 6,4 procent under de mindre aktieägarnas kontantalterantiv (i grönt på 42 kronor). Givet att det rör sig om cirka två månader tills likvid kan betalas ut finns det alltså en budriskpremie inbakad i dagens kurs. Bild: SIX Edge Sammanställning: SIX News

TRIBONA-AKTIEN EN BIT UNDER BÅDA BUDALTERNATIVEN – SIX

När Corem i fredags offentliggjorde budet innebar villkoren ett indikativt värde på motsvarande 42 kronor per Tribona-aktie, eller totalt dryga 2,0 miljarder kronor.

För ägare med fler än 1.000 Tribona-aktier är omkring halva köpeskillingen kontant. Den andra halvan väntas bestå av nyemitterade preferensaktier i Corem, motsvarande 0,243 Corem-preferensaktier per Tribona-aktie.

Ägare med 1.000 aktier eller färre erbjuds hela köpeskillingen på 42 kronor per aktie kontant.

Av grafen ovan framgår att Tribona handlas med betydande rabatt mot budet. Givet att det rör sig om cirka två månader tills likvid  kan betalas ut finns det alltså en budriskpremie inbakad i dagens kurs.

I en kommentar till SIX strax efter budet i fredags vände sig Tribonas oberoende styrelseordförande Mats-Olof Ljungquist mot preferensaktieinslaget i budet, något som han och Tribonastyrelsens budkommitté hade kommit fram till gör budets värde snålt och osäkert totalt sett. För denna och övrig bakgrund till Tribona-budet, se: http://bit.ly/1KqvD9F

ATT TRIBONA VARIT DÅLIGT GENOMLYST STÄMMER INTE ENLIGT ARNHULT

SIX kontaktar Rutger Arnhult på tisdagen efter att budet lagts.

Det har medialt höjts en del kritiska röster mot preferensaktieinslaget i det bud som Corem nu lagt på Tribona, bland annat från Dagens Industris sida. Hur ser du på den kritiken?

”När den enda stora affärstidningen vi har är ute och sågar så känns det klart tråkigt att de tycker att det känns så illa den här veckan – från att de för bara några veckor sedan skrev att man skall köpa preferensaktier så har de nu blivit något värdelöst. Sånt där svänger snabbt”, konstaterar Arnhult först.

”Jag själv tycker att preferensaktier utgör en attraktiv placeringsform, särskilt prismässigt i förhållande till övriga börsen. I så pass oroliga tider som vi har ger preferensaktien en stabil avkastning som skulle vara svår att hitta någon annanstans. Corems pref-akties kvartalsvisa utdelning ger en årlig effektiv direktavkastning som skulle motsvara en ränta på dryga 6 procent, om man återinvesterar utdelningarna”, resonerar finansmannen vidare.

Men du har ingen förståelse för Tribona-ägare som inte vill ha preferensaktier som budlikvid?

”Jo, det förstår jag. Alltid, alltid vid ett bud så föredrar man 100 procent kontant. Då behöver den som ska acceptera budet endast ta ställning till om priset är det rätta. Även om man i det här läget också måste fundera kring ett aktieslag, som man kanske inte känner till, så handlar det dock fortfarande kring om man tycker att priset är för högt eller för lågt. Var och en måste få bilda sin uppfattning och jag betonar här: ingen måste acceptera det bud som är lagt och ingen kommer att tvingas in i någonting.”

Rutger Arnhult medger att om det hade rört sig om ett hypotetiskt kontantbud från Corems sida på Tribona så kanske budet inte skulle ha uppgått till 42 kronor utan det skulle då kunna ha varit lägre, så som ”40 eller 38 kronor”, men möjligen också mer uppskattat av den breda marknaden.

För Corems del gick det dock inte att lägga kontantbud i praktiken: Corem har ”råd med 1 miljard kontant, men däremot inte med 2”, säger Arnhult.

Ur ett storägarperspektiv poängterar Rutger Arnhult att han själv inte skulle ha något emot om någon annan budgivare skulle dyka upp och vilja lägga ett betydligt högre bud på Tribona än vad Corem gjort, och då gärna helt kontant. Blir så fallet kommer Arnhults sfärbolag utvärdera huruvida man vill acceptera villkoren.

Arnhult bemöter även om kritiken att Tribonas ägare skulle vara utestängda från framtida synergivinster mellan Corem och Tribona:

”Tribona-aktien har sällan handlats över 38 kronor. Du erbjuds nu 42 kronor, varav en pref utgör hälften och cash hälften. När de skriver att man inte får ta del av synergierna (ur perspektivet Tribona-ägare som accepterar Corems bud, SIX anm) så glöms att du i nästa steg kan göra vad du vill med de kontanter du får – du kan, efter en egen bedömning, välja att köpa Corems stamaktier för den halvan av beloppet.”

Till saken hör att Arnhult och Corems styrelse anser att Corems stamaktie är köpvärd på nuvarande nivåer, vilket enligt honom själv varit ett av skälen till att man inte velat använda den som budvaluta i fallet Tribona.

”Corems styrelse hade även kunnat använda stamaktier i budet, men bara om de ansåg stamaktien vara rimligt värderad. Vad det här upplägget egentligen säger är att styrelsen i Corem tycker att dess stamaktie är lite för billig för att ge ut på nuvarande kurs. Man ger med andra ord (Tribona-ägarna) signalen: ta kontantdelen och köp (Corems stamaktie, SIX anm)”, fastslår Arnhult.

Kritiken från bland annat Dagens Industri om dålig genomlysning i Tribonas bolagsstyrning ger Arnhult inte mycket för:

”Man har all rätt i världen att förkasta budet för att man vill ha ett högre pris, men man behöver inte klanka ned på så mycket saker. Man påstår att huvudägaren i Tribona ska ha motverkat genomlysning och flera andra påhopp”, säger Arnhult.

Han påtalar här att Tribona nyligen erhållit pris för största förbättring när det kommer till externkommunikation, från Finansanalytikers Förening samt Aktiespararna.

”De påstår att det är vi som externvärderar (Tribonas fastigheter). Det är också en konstig tro, att vi skulle kunna påverka de som bestämmer bolagets fastighetsvärden. Hela grunden för förtroende i fastighetssektorn grundas i att värderingsmän och revisorer ställt sig bakom de värderingar som publiceras som marknadsvärden, och det är ju också därför vi infört IFRS. Denna bedömning görs kvartalsvis i varenda Tribona-rapport”, fortsätter Arnhult.

En annan återkommande kommentar gör gällande att Corems bud inte speglar Tribonas ”långsiktiga substansvärde”, något som Arnhult menar syftat på den så kallade EPRA-nyckeltalsstandardens högre definition av substansvärdet. Han är dock kritisk till hur relevant EPRA-substans skulle vara för den aktuella förvärvssituationen:

”Om ett bolag som Corem bjuder på en fastighetsportfölj, i det här fallet på Tribonas på 5,1 miljarder så bör man jämföra det med en annan fastighetsportfölj på 5,1 miljarder men där du belånar upp den själv. Tribonas lån är nära 5 år långa och ligger med ganska oattraktiva räntor, jämfört med dagens nivåer. Allt annat lika så skulle portföljen som du köper och belånar upp själv ge mycket bättre kassaflöden, och skillnaden i kassaflöde skulle motsvara det derivat(under-)värde som man i EPRA-substansen inte vill ska beaktas – det där är feltänkt då man måste göra avdrag för ‘de dåliga lånen'”, resonerar Arnhult.

Arnhults slutsats blir här att ett vanligt, ej derivatjusterat, substansvärde utgör ett mer relevant värderingsriktmärke vid den typ av bolagssammanslagning som han vill se Corem och Tribona gå igenom.

KRAV PÅ UTÖKAD STYRELSE RIMLIGA MEN DÅLIGT TAJMADE ENLIGT ARNHULT

När det gäller Tribona-styrelsen anser Arnhult att man bör vara försiktig med att säga att den inte gjort ett bra jobb, vilket han tycker att den har.

”Det är också något som framgått av bokslutskommunikéns uttalanden om att bolaget är på rätt väg, att man tagit många bra strategiska beslut och att den refinansierade låneportföljen får positivt genomslag. Alla positiva saker har man varit med i de senaste rapporterna”, säger han.

Intressant för mindre ägare i Tribona är att en gruppering större minoritetsägare på totalt ”drygt” 20 procent av aktiekapitalet gjorde allvar av de kommunicerade planerna på att begära extrastämma med syftet att där försöka ändra i styrelsesammansättningen. I gruppen finns bland annat fonder så som Carve Capital, Nordea Fonder, Skagen Vekst Verdipapirfond samt Staffan Malmer.

Den 23 oktober kommer denna extrastämma i Tribona att rösta kring huruvida Tribona-styrelsen ska utökas med två personer, varav en är Mikael Nachemson.

”De har velat träffats och ventilera sin syn så jag har träffat dem vid ett par tillfällen. I och med att Nordea är med så rör det sig om delvis samma personer som är med i valberedningen. Att man nu känner att man vill utöka styrelsen och späda ut min röst kan det väl finnas bra saker med. För kan jag inte argumentera sakligt för hur Tribona ska drivas, och övertyga styrelsens ledamöter om det, så är det bara bra om någon annan går in och sätter stopp”, kommenterar Arnhult minoritetsgruppens agerande och fortsätter:

”Jag hade dock kanske tyckt att man kunde ha väntat något med det. För även här blir det ett väldigt högt tonläge: när styrelsen bara har suttit sedan i maj och nu kan rivas upp med inte så många månader kvar fram till bolagsstämman så skapas en onödig dramatik.”

KRÄVS ACCEPT FRÅN CA 20 % UTANFÖR SFÄR SAMT GODKÄNT PÅ COREM-STÄMMA

Tribona har till skillnad från andra av Arnhults nuvarande noterade bolag endast ett aktieslag, en serie vanliga stamaktier. Corems bud är villkorat av att man får in minst 50 procents accept från Tribonas ägare. I och med att Klövern, där Arnhult är vd och storägare, stödjer budet med sitt Tribona-ägande på cirka 29,6 procent så behöver Corem endast skrapa ihop omkring 20 procent av övriga utestående aktier (och röster) i Tribona.

För att budet ens ska bli aktuellt från Corems sida måste dock två viktiga finansieringsvillkor dessförinnan klubbas igenom på Corems extrastämma den 16 oktober: Corems försäljning av Klövern-aktier till Rutger Arnhults privata koncern M2 samt Corems utgivande av preferensaktierna.

Enligt den preliminära tidplanen löper Corems bud i Tribona till och med den 16 november, med den 23 november som beräknad dag för möjlig utbetalning av vederlag.

Johan Eklund
johan.eklund@six-group.se
SIX News

One thought on “Arnhult slår ifrån sig – Tribona väl genomlyst inför bud

  1. Ping: Kungsleden toppkandidat vid fastighetskonsolidering | Six News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s