Sverige bör höja fastighetsskatten anser IMF

Sverige borde höja fastighetsskatten, säger Craig Beaumont vid Internationella valutafonden till SIX News i samband med presentationen av IMF:s årliga rapport om Sveriges ekonomi.

Den svenska fastighetsskatten, eller fastighetsavgiften som den formellt kallas, är i nuläget låg enligt IMF.

IMF-ekonomen Craig Beaumont. Foto: SIX News

IMF-ekonomen Craig Beaumont. Foto: SIX News

Idealt borde Sverige ha en betydande, återkommande fastighetsskatt. Det anses vara ett effektivt sätt att ta in skatteintäkter och det är en stabil skattebas. Det innebär en diversifiering från att förlita sig på löneinkomster för beskattning. Det minskar skatteklyftan mellan inkomster och nettolön. Det anses överlag även vara en progressiv skatt eftersom de som har det ekonomiskt bra med större sannolikhet äger en bostad, och en mer värdefull bostad”, framhåller Craig Beaumont.

Taktiska bedömningar kring vilka frågor som har chans att göra framsteg i den svenska ekonomisk-politiska debatten påverkar dock vilka rekommendationer som IMF lägger fokus på, uppger Beaumont.

”Vi har inte specifikt rekommenderat höjd fastighetsskatt på grund av att vi utifrån en bedömning av det politiska läget bedömde att ränteavdragsfrågan har större chans att göra framsteg”, säger nyazeeländaren.

Vidare anser IMF att Sverige borde ha ett maxtak för bolånets storlek i förhållande till låntagarens inkomst. Bankerna använder naturligtvis redan inkomst som en viktig parameter när de avgör hur mycket kunderna får låna, men en regleringsväg att vandra vore att ta fram ett tydligt lagkrav.

Vilken maxkvot vill IMF se för Sverige?

”Vi kan titta på internationella erfarenheter. Storbritannien valde ett tak på 450 procent av inkomsten, samtidigt som de tillåter 15 procent av bolånen att överskrida gränsen. Irlands maxgräns är 350 procent av inkomsten samtidigt som de tillåter 20 procent av lånen att överskrida gränsen. Det handlar om att se på hur lånedistributionen ser ut i Sverige och hitta en gräns som passar den svenska situationen”, betonar Beaumont.

”Jag anser att lånegränsen för Sverige inte bör vara tuffare än den brittiska gränsen, i syfte att undvika varje form av betydande press på utlåningen. Syftet är inte att begränsa utlåningen i närtid utan att stoppa en ökning av andelen hushåll som har mycket höga lån i förhållande till inkomsten”, fortsätter han.

Valutafonden anser att Sverige över en tidsperiod på omkring 6-10 år bör fasa ut ränteavdragen helt, från 30 procent för räntekostnader upp till 100.000 kr per år, till 0 procent.

Kapitalvinstskatten i Sverige ligger i dag på 30 procent, och ränteavdraget ligger på samma nivå, så skattesystemet är neutralt i detta avseende. Vore det ett problem att ta bort ränteavdraget och samtidigt behålla kapitalvinstskatten på 30 procent?

”Jag anser i princip att det kan vara ett problem, men det är inte vanligt i realiteten att denna fråga blir ett verkligt bekymmer. Det större bekymmer vi ser är att det nuvarande systemet tydligt gynnar skuldfinansiering av bostäder jämfört med hyresbostäder, vilket är en betydande störning i systemet”, resonerar IMF-ekonomen.

Enligt IMF skulle en utfasning av ränteavdragsrätten leda till måttligare huspriser och hushållsskulder över tid, med begränsade effekter på den ekonomiska aktiviteten.

Johan Lind
johan.lind@six-group.se
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s