Konjunkturinstitutets prognoschef: Höjd fastighetsskatt bättre än sänkt ränteavdrag

Att höja fastighetsskatten vore bättre än att ta bort ränteavdraget, anser Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson som överlag vill se efterfrågedämpande åtgärder för att motverka att för stora risker tas på bostadsmarknaden i exempelvis Stockholm.

Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson. Foto: SIX News

Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson. Foto: SIX News

”Det enklaste hade varit att backa tillbaks till skattereformens intentioner från 1991 och att återinföra fastighetsskatten. Då har man ett system där man beskattar förmögenheten i bostäder och så får man göra ränteavdrag om man har lånat. Det skulle jag personligen tycka är det mest naturliga och logiska”, säger Jesper Hansson i en intervju med SIX News.

”Men om nu fastighetsskatten är utesluten av politiska skäl är det också logiskt att inte låta folk göra ränteavdrag i samma utsträckning som i dag, utan att börja fasa ut dem”, tillägger han.

I nuläget är ränteavdraget 30 procent på räntekostnader upp till ett tak på 100.000 kr per år och därutöver 21 procent. Bör man sänka ränteavdragets procentsats för alla eller sänka taket?

”Det är ju en fördelningspolitisk fråga. Om politikerna vill ta hänsyn till fördelningsaspekter kan det ju vara en rimlig åtgärd att man sänker taket. Det har ju ungefär samma effekt på bostadspriser och belåning, tror jag i alla fall. Så där kan ju politikerna välja efter de preferenser de har”, svarar han.

IMF har rekommenderat att man begränsar hur mycket ett hushåll får låna i förhållande till hushållets inkomster. Hur ser du på det förslaget?

”Jag tolkar det som att bankerna i sina kvar-att-leva-på-kalkyler redan gör detta, så jag undrar om lagstiftning kring det här i praktiken skulle ändra någonting”, uppger Jesper Hansson som däremot anser att kvar-att-leva-på-kalkylerna eventuellt borde harmoniseras och bli mer transparenta.

Att öka bostadsbyggandet skulle både minska bostadsbristen och riskerna med hushållens skulder, framhåller han vidare.

KI har varnat för en prisbubbla på bostadsmarknaden. Om man nu utökar bostadsutbudet kraftigt och samtidigt får en priskrasch, finns det en risk att det utökade utbudet kan förvärra en prisnedgång?

”Bostadsproduktionen har ju ökat, och att utbudet ökar kommer ju att dämpa prisutvecklingen. Det är ofrånkomligt och bra”, svarar han.

Bostadsproduktionen måste upp för att lösa problemet med bostadsbrist, särskilt för låginkomsttagare och nyanlända, framhåller Hansson.

”Det viktigaste för svensk ekonomi på lång sikt är att lösa bostadsbristen, både för personernas eget välbefinnande och även för arbetsmarknaden”, säger han. Om det innebär att priserna dämpas och en prisnedgång i Stockholms innerstad eventuellt påskyndas får man acceptera det, resonerar han.

En kraftig prisnedgång på bostäder kan väl vara farligt om man får en bankkris?

”En krasch ligger långt ifrån mitt huvudscenario. En dämpad utveckling, med svagt fallande eller stillaliggande priser, det är väl ungefär vad jag tror skulle kunna hända”, säger prognoschefen.

Flyktingström får makroekonomiska konsekvenser

Den stora strömmen av asylsökande till Sverige får en rad makroekonomiska konsekvenser, enligt Jesper Hansson.

Migrationsverket talar om att det kan komma ytterligare 100.000 asylsökande fram till årsskiftet, utöver de som redan har kommit.

Hur påverkar det stora flyktingantalet Konjunkturinstitutets prognoser för centrala ekonomiska variabler, exempelvis BNP, BNP/capita och offentliga finanser, på kort och lång sikt?

”Vi baserar ju våra prognoser på SCB:s befolkningsprognoser där det ingår ett stort flyktingmottagning de närmaste åren. Utvecklingen påverkar prognoserna för offentlig konsumtion och transfereringar till hushållen (de nyanlända), vilket försämrar de offentliga finanserna. Men det ökar också efterfrågan i ekonomin, så på kort sikt blir det en lite mer expansiv finanspolitik, det vill säga lite högre sysselsättning och BNP”, säger Jesper Hansson till SIX News.

”BNP-tillväxten blir högre. Även sysselsättningen bland svenskfödda blir högre för Migrationsverket anställer nytt folk och affärerna ska sälja mer livsmedel till de nyanlända och så vidare. Så det är en stimulativ effekt på den befolkning som redan finns”, pekar prognoschefen på.

Befolkningen ökar dock ännu snabbare och BNP/capita blir lägre eftersom de nyanlända inte hinner få jobb under åtminstone de första åren.

”BNP/capita blir lägre eftersom de nyanlända ju har väldigt låga inkomstnivåer. På kort sikt kan man tycka att det kan vara bra konjunkturellt, men det kostar förstås statsfinansiellt. Statsskulden blir lite högre. Man tar i och för sig en del från biståndsbudgeten, men inte allt”, konstaterar Jesper Hansson.

På längre sikt anser han att det är svårare att bedöma effekterna från flyktingströmmen. Konjunkturinstitutet tror att de nyanlända på ungefär 15 års sikt når samma sysselsättningsgrad som de utomeuropeiskt födda har nu i Sverige.

”Med det huvudscenariot blir det inte så väldigt stora effekter på statsfinanserna”, enligt Hansson. Även andra antaganden påverkar huruvida man landar på plus eller minus om 15 år.

”Men resan dit kommer att vara minus. Statsskulden kommer att ha ökat av den här anledningen, men det är inga dramatiska siffror”, resonerar prognoschefen.

Hur lång tror ni att mediantiden blir för de flyktingar som kommer till Sverige nu innan de kommer i jobb?

”Det är väldigt svårt att svara på”, säger Åsa Olli Segendorf, chef för arbetsmarknad och prisbildning vid Konjunkturinstitutet, till SIX News.

Hon konstaterar att för de som har kommit tidigare har mediantiden till jobb varit sju år, varav tio år för kvinnor och fem år för män.

”Det finns många faktorer som talar för att det kan bli bättre och det finns faktorer som talar för att det kan bli sämre”, säger hon.

Kan man vara lite ”hoppfull” med anledning av att det framförallt är många män som kommer nu?

”Ja, det kan man nog. Sedan tror jag också att när vi tänker utgår vi alltid från den bild vi har nu, men om man tänker sig en vanlig marknad där det kommer in många nya som efterfrågar vissa varor och tjänster kan man verkligen tänka sig att det uppstår nya marknader i Sverige, vilket är väldigt positivt för sysselsättningen i de här grupperna. Då kan man tänka sig att mediantiden sjunker”, enligt enhetschefen.

Samtidigt konstaterar hon att det bland annat tar tid att lära sig språket och att skaffa boende, vilket pekar i motsatt riktning.

Under de senaste sju dagarna har över 8.300 personer sökt asyl i Sverige enligt Migrationsverkets data. Det motsvarar en årstakt på mer än 430.000 personer.

Under onsdagen sökte 1.679 personer asyl i Sverige, motsvarande en årstakt på över 600.000 personer.

Konjunkturinstitutet varnar för extremerna inför lönerörelsen

Konjunkturinstitutet bedömer i sin lönebildningsrapport att löneökningarna under 2016 blir 3,1 procent. KI uppger samtidigt att det finns risker med både alltför låga eller alltför höga löneökningar.

Ni går dock inte in i närkamp mellan de extrema scenarierna?

”Vi har gjort två simuleringar – en med väldigt höga löneökningar och en med mycket lägre. Det är det vi kan stå för. Det är där vi tittar och den hjälpen vi ger. Vi tar inte ställning till det där mer. Vi har inte gjort mer simuleringar än så”, säger Åsa Olli Segendorf, chef för arbetsmarknad och prisbildning vid Konjunkturinstitutet, till SIX News.

Olli Segendorf, chef för arbetsmarknad och prisbildning vid Konjunkturinstitutet. Foto: SIX News

Olli Segendorf, chef för arbetsmarknad och prisbildning vid Konjunkturinstitutet. Foto: SIX News

”Det här illustrerar en väldig osäkerhet”, framhåller prognoschef Jesper Hansson.

I frågan om lägstalönerna är ni lite mer normativa?

”Ja, vi ser ju att det är många grupper som kommer in på arbetsmarknaden som har svårigheter. Där kan ju eventuellt en anpassning av lägstalönerna underlätta för de här grupperna att komma in på arbetsmarknaden”, säger Åsa Olli Segendorf.

Jesper Hansson noterar att arbetsmarknadens parter kan ha olika målfunktioner och kanske inte vill ha för stor lönespridning. Konjunkturinstitutets roll är att beskriva konsekvenserna av olika handlingsalternativ, anser han.

”Det vi säger är att den mesta empiriska och teoretiska forskningen talar för att man åtminstone på längre sikt kan få högre sysselsättning om man tillåter lite lägre lägstalöner, men det måste ju backas upp av något socialt kontrakt där samhället går med på det”, resonerar Hansson samtidigt. Det är således inte bara en fråga för arbetsmarknadens parter, menar han.

”Om man skulle ha lägstalöner som är mycket lägre än vad vi har i dag så kanske inte vårt socialförsäkringssystem kan vara lika generöst för då kanske det inte är lönt att jobba utan är bättre att ha bidrag. Då måste ju de systemen ändras, och vill vi det? Det kan ju inte arbetsmarknadens parter själva förändra. Så det är en väldigt komplicerad fråga där det inte bara handlar om att minimera arbetslösheten utan det finns andra parametrar som politiker och även arbetsmarknadens parter kan och bör beakta”, fortsätter Hansson.

I den svenska modellen anser man ju ofta att arbetsmarknadens parter ska klara sig själva. Är det känsligt att som statlig myndighet komma med den här rapporten?

”Vi har ju ett uppdrag från regeringen att titta just på dessa frågor och lämna ett opartiskt underlag till parterna med bedömningar av vissa variabler, så nej, det är inte känsligt utan det är vårt uppdrag”, svarar Åsa Olli Segendorf.

Måste ni lägga band på er eller kan ni ta ut svängarna?

”Vi har ju ett uppdrag att ge makroekonomiska förutsättningar för lönebildningen och även att analysera lönespridning och annat. Vi försöker sammanfatta forskningsläget och göra det så objektivt som möjligt”, uppger Jesper Hansson.

Konjunkturinstitutet ger underlaget och sedan får arbetsmarknadens parter själva komma fram till sina avtal, resonerar han.

Den kommande avtalsrörelsen berör en stor del av svensk arbetsmarknad. Nya avtal ska förhandlas fram för cirka 3 miljoner anställda under 2016, enligt Riksbanken. Industrin väntas vara först ut med att träffa nya kollektivavtal. Deras nuvarande avtal löper ut i slutet av mars.

Johan Lind
johan.lind@six-group.se
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s