Flodén ser ingen permanent prispress från digitaliseringen

Riksbanksledamoten Martin Flodén inledde sitt anförande vid tankesmedjan Fores seminarium på tisdagen med att konstatera att det förekommit ”ganska mycket kritik mot Riksbanken och inflationsmålet” under de senaste månaderna.

DSC_1093

Inflationsmålet diskuterades vid frukostseminariet. Foto: SIX News.

Flodén fortsatte sedan att resonera kring inflationsmålets betydelse för Sverige. Han slog fast att man inte kan ändra inflationsmålet, på 2 procent, bara för att man inte för närvarande når upp till den – en utgångspunkt som Riksbanken har haft anledning att upprepa under senare tid.

Swedbanks tidigare chefsekonom Anna Felländer, som också deltog i seminariet, hävdade att digitaliseringens effekter utgör ett förändrat mönster för pristrycket i den svenska ekonomin – ett perspektiv som även vädrats från Svensk Handel, med flera. Flodén bemötte inlagan på förhand med att digitaliseringen och globaliseringen ej permanent kan ge lägre inflation – detta då marginalerna inte kan sjunka hur mycket som helst för företagens fortlevnad.

”Det kan ge tillfällig prispress, men inte permanent. Oavsett om det ger någon effekt eller inte så gör det inte inflationsmålet omöjligt”, framhöll riksbanksledamoten.

”Precis som han säger kan det inte pågå hur länge som helst. Men pågår det i 10-15 års tid behöver man analysera och förstå var dessa prismekanismer kommer ifrån”, invände Anna Felländer, som avslutningsvis tillade att även hon vill behålla inflationsmålet.

Arbetsmarknadens parter är inför avtalsrörelsen tudelade kring målet, där företrädare från arbetsgivarsidan har signalerat att de inte tror på Riksbankens förmåga att nå upp till det. Flodén framhöll att lönerna inte bara sätts i avtalsrörelsen – utan att de även påverkas av vad som ”händer i de lokala processerna senare”.

”Så min förhoppning är förstås att det finns en trovärdighet för inflationsmålet när man går in i förhandlingarna, och mer allmänt i ekonomin – alltid när man sätter priser och löner. Det är det som är ambitionen för Riksbankens arbete.”

DSC_1094

Riksbanksledamot Martin Flodén. Foto: SIX News.

Flodén utvecklade resonemanget med att inte allting bestäms i en avtalsförhandling mellan de centrala parterna – utan att det är en ständigt pågående process i ekonomin, där företag sätter priser och där företag och arbetstagare förhandlar om lönerna.

”Så det är inte en tidpunkt där man måste ha förtroende för inflationsmålet – utan det bör man alltid ha”. Att vissa inte har det förtroendet är enligt honom ett problem – inte bara för avtalsrörelsen, utan i sådana fall för hela samhällsekonomin.

”Det är ju därför vi bedriver en så expansiv penningpolitik – för att slå vakt om förtroende för inflationsmålet och för att stabilisera
inflationsförväntningarna kring 2 procent.”

För att återfå ett ”riktigt bra förtroende för penningpolitiken och inflationsmålet så måste vi ju leverera mer inflationsutfall”, fortsatte riksbanksledamoten.

”Det går inte bara att tala oss kring det här och säga att inflationen kommer tillbaka till målet, utan vi måste visa med en penningpolitik att vi menar allvar och se till att inflationen
verkligen stiger – det är först då jag tror att vi lyckas övertyga alla.”

De svenska inflationssiffrorna för september inkom på tisdagen över marknadens förväntan, men precis i linje med Riksbankens prognos. Martin Flodéns spontana reaktion var avvaktande.

”Jag har precis fått de första övergripande siffrorna. Det är bra att det blev som i vår prognos, och det var ju det som vi hade väntat oss förstås. Men jag måste titta på vad som ligger bakom också och analysera vad det här betyder för vår inflationsprognos.”

På en fråga om hur riksbanksledamoten såg på signaleffekten till arbetsmarknadens parter, med anledning av att KPI inkom på plus, svarade riksbanksledamoten att han inte tycker det är så avgörande – utan att han själv tycker det är viktigare att titta på den underliggande inflationen, KPIF och KPIF exklusive energi – ”där vi har sett en uppåtgående förändring en tid nu.”

”KPI förändras mycket på kort sikt av våra egna ränteändringar och är inte så informativt, om det ligger på plus 0,1 procent eller -0,1 procent tycker jag inte gör så stor skillnad”, resonerade han.

Riksbanken har flaggat för att den kan göra mer om det skulle behövas för att få upp inflationen mot målet, exempelvis genom att sänka reporäntan. Enligt Martin Flodén vet inte Riksbanken var den nedre gränsen för reporäntan, som just nu ligger på -0,35 procent, finns.

”Vår bedömning är att vi fortfarande kan sänka reporäntan åtminstone ett steg till, och vi tar ganska små steg som vi arbetar just nu – just för att vi är osäkra på var gränsen finns, och för att vi vill utvärdera varje steg för att se hur reaktionerna blir på olika sätt”, svarade Flodén på en fråga från SIX News.

”Det gäller marknadsreaktioner, störningar på andra sätt, genomslag på de räntor som hushållen möter och hur efterfrågan på kontanter i ekonomin utvecklas”, exemplifierade han.

Angående valutainterventioner upprepade Martin Flodén att de inte ligger högst upp på hans lista över åtgärder, då det skulle ske på andra länders bekostnad – vilket ”inte är en del av de accepterade spelreglerna för inflationsmålsstyrda centralbanker”.

”Om inte växelkursen är betydligt övervärderad i ett utgångsläge. Där befinner vi oss inte nu men det kan naturligtvis hända att vi kommer till ett sådant läge, och då är ju situationen en annan. Men om man dessutom försöker intervenera när kronan redan är undervärderad så kan ju det bli väldigt dyrt att göra sådana ingrepp”, resonerade Flodén.

Kronan, som bevakas noga av Riksbanken, stärktes markant på tisdagens svenska inflationsdata. De senaste veckornas appreciering i kronkursen är dock vare sig hänförlig till positiva nyheter om svensk ekonomi eller till inflationsutvecklingen, enligt Martin Flodén.

”Utan framförallt kanske för att det har blivit mer pessimism i världsekonomin, och att förväntningarna på ECB:s och Feds penningpolitik har förändrats.”

”Och om det är sådant som driver kronkursen och gör att kronan stärks för snabbt på kort sikt, så är det ett uppenbart problem för oss på Riksbanken när vi ska slå vakt om en fortsatt inflationsuppgång”, tillade han.

Nästa vecka presenteras Europeiska centralbankens penningpolitiskt besked. Riksbanksledamoten ville inte spekulera i huruvida ECB:s beslut skulle kunna påverka Riksbanken, men upprepade att man är beredd att agera även mellan ordinarie penningpolitiska möten. Veckan efter ECB:s besked sammanträder Riksbankens direktion i ett ordinarie penningpolitiskt möte.

”Det är förstås också en faktor att väga in när vi funderar på huruvida vi behöver fatta beslut mellan ordinarie möten, men var den invägningen landar har jag ingen kommentar till”, sade riksbanksledamoten.

Anton Wilén
anton.wilen@six-group.se
SIX News

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s