Swedbank ser låg sannolikhet för rejäl oljerekyl uppåt

Swedbank anser att sannolikheten för en rejäl oljeprisrekyl uppåt med en efterföljande inflations- och räntehöjningsspiral är låg.

Swedbanks prognoschef Magnus Alvesson. Foto: Swedbank

Swedbanks prognoschef Magnus Alvesson. Foto: Swedbank

”Man ska aldrig utesluta någonting, men just det ser vi som en relativt begränsad risk just nu”, säger Swedbanks prognoschef Magnus Alvesson till SIX News.

Samtidigt konstaterar han att allting kan hända och att spänningarna mellan Saudiarabien och Iran har förstärkts. Hormuz-sundet i Persiska viken är centralt för den globala oljehandeln.

”Stänger man det kommer oljepriserna att stiga väldigt drastiskt, men det ingår inte i vårt huvudscenario utan det är en riskscenario”, resonerar Alvesson.

I övrigt när man tittar på oljemarknaderna ser man att produktionen har gått upp mycket, framhåller han.

”Man investerade väldigt mycket under den så kallade supercykeln (före finanskrisen) när oljepriserna var höga, så man har väldigt hög produktionskapacitet. När man väl har investerat blir marginalkostnaden för att pumpa upp olja relativt liten, det vill säga det finns inga incitament att ta ned produktionen”, säger prognoschefen.

I USA är läget något annorlunda när det gäller skifferolja och skiffergas.

”Där är det lättare att investera, men också lättare att dra ned, så där är det mer flexibelt. Men generellt sett och över vår prognosperiod och även framöver så ser vi att produktionen är hög på oljemarknaderna, och högre än förväntad konsumtion, vilket innebär att prispressen kommer att bestå”, förutspår prognoschefen som emellertid betonar att oljeprisprognoser är svåra att göra.

Hur ser du på modellen peak oil som förutspår att oljeproduktionen kommer att gå ned?

”Jag har som ekonom svårt att förstå den argumentationen. När en resurs blir mer begränsad stiger priset och då minskar användningen, så oljan kommer aldrig att ta slut, den kommer bara att bli dyrare”, svarar han.

”Säg att det blir mindre olja på marknaden, då kommer man att hitta andra sätt att utvinna energi och det ser vi ju redan idag. Solenergi och vindenergi har ju blivit mycket mer vanligt nu – där ser man ju en tendens till ökad betydelse”, fortsätter han.

Prognoschefen ser ett möjligt scenario där kol och olja minskar i betydelse.

”Nu har vi för mycket kol i världen och det kunde man ju inte riktigt föreställa sig tidigare. Så det är inte omöjligt att man kommer att se samma tendens med olja – att det kommer att finnas för mycket olja och att oljepriserna kommer att vara låga”, uppger han.

Kinas BNP-data politiskt styrd

På finansmarknaderna riktas för närvarande mycket fokus mot Kinas ekonomiska utveckling. Kinas BNP-siffror är över tiden relativt stabila. Hur kommer det sig?

”Kinas BNP-statistik är en politisk siffra. De bestämmer ungefär var den ska vara och det är där den hamnar. Det är väldigt speciellt att de aldrig reviderar data, utan att den ligger fast”, säger Swedbank-ekonomen som även noterar att BNP-beskedet kommer tidigt efter det gångna kvartalets slut.

”Man ska inte lägga för stor tyngd vid själva BNP-siffran”, anser Alvesson som menar att det är bättre att fästa vikt vid annan ekonomisk Kina-data. Kina-experter brukar titta på bland annat elektricitetspriset, cementproduktionen och andra variabler som de bedömer är mer tillförlitliga, noterar han.

”Problemet med det är ju att efter hand som Kinas ekonomi förändras blir ju dessa variabler mindre representativa för ekonomin och man behöver titta på andra saker”, konstaterar Swedbank-ekonomen.

Kinas import- och exportsiffror anser han utgör en reflektion av tillståndet i landets ekonomi. De siffrorna avviker inte jättemycket från den officiella BNP-statistiken, pekar prognoschefen på.

Höga svenska BNP-siffror

Den senaste tidens svenska BNP-statistik har indikerat ovanligt hög ekonomisk tillväxt. Finns det en risk att de svenska BNP-siffrorna är överskattade och att de kommer att revideras ned?

”Jag kan i dagsläget inte se att det finns några väldigt stora faktorer som skulle tala för att man gör några ordentliga revideringar på nedsidan”, svarar Alvesson som samtidigt konstaterar att revideringar är vanligt förekommande.

”Men just nu ser jag inte några faktorer som säger att det är större sannolikhet för att man reviderar ned än för att man reviderar upp”, resonerar han.

Riksbanken och valutainterventioner

Riksbanken har på sistone flaggat för att myndigheten kan komma att genomföra valutainterventioner för att försvaga kronan och få upp inflationen. Eventuella valutainterventioner skulle lyfta priserna på kort sikt, men å andra sidan skulle ju jämförelsetalen vid inflationsberäkningen om drygt ett år bli högre. Hur påverkar valutainterventioner inflationen på lång sikt?

”Inflationsutvecklingen beror ju även mycket på förväntningar. Om Riksbanken genom att göra valutainterventioner signalerar att man kommer att hålla inflationen hög framöver så kommer man i ekonomin att anpassa sig till det”, säger Alvesson.

”Det främsta skälet till att man från Riksbankens sida pratar om valutainterventioner är att man är rädd för en nedgång i priserna – deflation. Det vill man förhindra genom att markera för marknaden och andra att om kronan blir för stark kommer Riksbanken inte att acceptera det”, resonerar han.

Johan Lind
johan.lind@six-group.se
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s