Astrazenecas medicinska chef hoppfull om Brilinta trots bakslag

elisabeth_1mb

Astrazenecas medicinska chef Elisabeth Björk är hoppfull kring blodproppshämmaren Brilinta/Brilique trots negativa studieresultat hos patienter med stroke. Astrazeneca väntade sig 2014 att läkemedlet vid år 2023 skulle nå en försäljning på cirka 3,5 miljarder dollar. Foto: Astrazeneca

Astrazeneca presenterade i dag negativa resultat från Socrates-studien kring blodproppshämmaren Brilinta/Brilique hos patienter med stroke.

”Det här är första negativa för Brilinta om man bortser från att initieringen av lanseringen i första steget tog lite längre tid”, säger Swedbanks läkemedelsanalytiker Johan Unnerus till SIX News.

Med dagens studieresultat blir det troligen svårare för Astrazeneca att få en utökad indikation vid stroke för att förebygga ytterligare händelser av stroke och hjärtinfarkt.

Astrazeneca bedömde vid 2014 att Brilinta/Brilique skulle nå en försäljning om cirka 3,5 miljarder dollar år 2023. Analytikerna har däremot inte varit riktigt så optimistiska. Enligt Dow Jones Newswires ligger analytikernas konsensus på en toppförsäljning för läkemedlet på omkring 2,5 miljarder dollar. Under 2015 noterade Brilinta/Brilique en försäljning på 619 miljoner dollar.

Trots dagens dystra besked hyser Astrazenecas medicinska chef Elisabeth Björk tilltro till läkemedlet som väntas bli läkemedelsbolagets nästa storsäljare under de kommande åren.

”Vi missade precis effektmåttet som du såg, men vi kommer naturligtvis att presentera de här resultaten i sin helhet ganska snart”, säger Elisabeth Björk, medicinsk chef med ansvar för hjärta/kärl och metaboliska sjukdomar vid Astrazeneca, till SIX News.

Däremot vill Elisabeth Björk inte gå närmare in i detalj på hur nära det var att nå statistisk signifikans och om det fortfarande går att söka en utökad indikation hos hälsovårdsmyndigheterna samt om Astrazeneca kommer att genomföra ytterligare studier inom det berörda indikationsområdet för Brilinta/Brilique.

Brilinta/Brilique har dock sedan tidigare två positiva studier bakom sig hos patienter med hjärtinfarkt.

”Jag tror att det är för tidigt att kommentera exakt hur det regulatoriska landskapet ser ut. Vi kommer naturligtvis att diskutera de här resultaten med myndigheter i flera länder. Det är viktigt ur ett säkerhetsperspektiv att visa alla data men också det faktum att det var färre händelser i ticagrelor-armen (Brilinta SIX anm). Men det är för tidigt att rapportera exakt vad resultatet av de diskussionerna kommer att vara”, säger Elisabeth Björk. ”Vi kommer att presentera de fullständiga resultaten någon gång under andra kvartalet. I samband med det kommer vi naturligtvis också att ha kommit längre i tankarna om vad som blir nästa steg”.

Indikationsområdet för Socrates-studien omfattar patienter med stroke under en 90-dagars period efter händelsen.

”Det är inte en enormt stor population i jämförelse med den patientpopulation som kan behandlas baserat på Plato- och Pegasus-indikationen som vi precis håller på att lansera”, säger Elisabeth Björk.

I en strategiuppdatering från 2014 uppgavs Socrates-indikationen för Brilinta/Brilique vid stroke svara för 23 procent av den totala volymen för den orala antiblodplättsmarknaden. Motsvarande siffra för Plato-indikationen vid akut kranskärlssjukdom låg då på 20 procent och 27 procent för Pegasus-indikationen för sekundär prevention av hjärt-kärlhändelser efter en hjärtattack.

Blodproppshämmaren Brilinta/Brilique har i tidigare studier visat sig effektiv i samband med hjärtinfarkt och dessa upptäckter är inget som Elisabeth Björk finner anledning att ändra uppfattning om efter dagens studieresultat.

”Vi känner oss fortfarande väldigt säkra kring resultaten efter en hjärtinfarkt och vi håller på att lansera det i Europa”, säger Elisabeth Björk.

Lanseringar av Pegasus-indikationen i Europa pågår för närvarande. Enligt planerna kommer lanseringar i Tyskland, Storbritannien och Nederländerna ske först. Därefter följer Italien, Spanien och Norden som alla väntas kunna hinnas med i år. I samtliga av de fem största länderna på Europamarknaden ska lansering av Pegasus-indikationen ske under året.

Efter dagens resultat återstår två studier i studieprogrammet Parthenon kring Brilinta/Brilique: Euclid och Themis. Enligt Elisabeth Björck går det inte att läsa in något från Socrates-studien som kan ge ledtrådar om hur resultaten från dessa studier kan tänkas falla ut.

Euclid-studien väntas komma med resultat under andra halvåret 2016 och omfattar patienter med perifer kärlsjukdom, PAD.

”Det är definitivt en högriskpopulation. De har en hög risk för att få den här typen av händelser som vi tittar efter”, säger Elisabeth Björk. ”Det har vi sett i Plato till exempel. Där fanns det den typen av patienter och de hade en väldigt hög förekomst av de händelserna”.

Det primära effektmåttet i Euclid kommer att vara en minskning av händelser i form av hjärtinfarkt, dödsfall och stroke.

I Themis-studien, som väntas komma med resultat under 2018, omfattas högriskpatienter med diabetes och andra riskfaktorer för hjärt-kärlhändelser.

”På något sätt kan man se det som en förlängning av Pegasus. I Plato hade du patienter som precis har haft en hjärtinfarkt. I Pegasus är det patienter som hade en händelse mellan ett till tre år tillbaka. I Themis har du den högsta risken av patienter som ännu inte har haft någon händelse”, säger Elisabeth Björk.

Astrazenecas aktiekurs inledde ned men repade mod och handlades på onsdagseftermiddagen upp något.

Magnus Bernet
magnus.bernet@six-group.se
SIX News

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s