FI: Banker bör avsluta oetiska kundförbindelser i skatteparadis

FI_NordeaParallellt med att de så kallade Panamadokumenten blir offentliga fortsätter Finansinspektionens granskning av de svenska storbankerna Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken. Finansinspektionen anser att bankerna bör avsluta förbindelser med
kunder som har brevlådeföretag i skatteparadis även om det kan leda till rättsliga konsekvenser. Det säger Christer Furustedt, avdelningschef för tillsyn i stora banker hos Finansinspektionen, till SIX News.

Bankerna är enligt kontraheringsplikten skyldiga att ta emot medel från allmänheten och kan inte säga upp avtal med kunder utan saklig grund. Att säga upp avtalet med en kund som misstänks skatteplanera kan bryta mot kontraheringsplikten, något som sätter bankerna i en
knepig situation.

Men Christer Furustedt anser att det är upp till bankerna själva att avgöra vilken typ av transaktioner de vill vara förknippade med.

”Normalt sett har bankerna egna interna regler och etiska riktlinjer för vilken typ av affärer och kunder de vill göra transaktioner med. Så den första frågan som en bank ska ställa sig är om kunden eller verksamheten i fråga är i linje med bankens etiska riktlinjer”, säger Christer Furustedt.

Trumfar inte kontraheringsplikten en etisk riktlinje?

”Jo, så är det ju. Grundprincipen från vår sida är att banken själv måste ha en uppfattning om vilken verksamhet de vill bedriva som de anser vara sund. Banken själv måste identifiera vilken
affärsverksamhet de vill bedriva för att tjäna pengar och vilka begränsningar man vill lägga på den verksamheten”, säger Furustedt och fortsätter:

”Om man sedan överträder den gränsen så får man fråga sig om vad man gjort för överträdelse och vad man medverkat till och om det i sin tur är uppsåtligt eller inte.”

Det är banken själv som väljer vilken typ av affärer man vill göra med en kund, anser Furustedt. Om transaktionerna inte är i linje med bankens valda affärsmodell och inte bryter mot någon annan lag eller om man av något annat skäl skulle vara tvungen att upprätthålla en viss typ av tjänst, så står det banken fritt att avsluta förbindelsen, säger han.

Om banker bryter mot kontraheringsplikten kan det leda till rättsliga processer, påpekar Furustedt samtidigt.

”I slutändan är det så att personen som får kontot avslutat får gå till domstol om man vill ha kvar sitt konto. I allmänhet kan det ju vara så att man inte går till domstol om man bedriver brottslig verksamhet”, säger Furustedt.

Och om banker vill undvika rättsliga processer?

”Banken måste vara klara över om det är en verksamhet som de inte vill medverka i, då är det ganska klart. Men är det i en zon där du inte riktigt vet och det finns en skyldighet att tillhandahålla tjänster är det ett annat läge”, säger Furustedt och påpekar att det beror mycket på situationen.

”Allt det där är bankens val. Det är ett avtalsförhållande mellan en kund och ett företag i botten och banken måste göra bedömningarna. Det måste naturligtvis vara väl underbyggda beslut så de inte bara tycker en massa saker.”

I den pågående bankutredningen samarbetar Finansinspektionen med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, EBM. Skatteverket bevakar frågor som skattebrott eller medhjälp till skattebrott medan Ekobrottsmyndigheten ansvarar för den polisiära delen.

”Vi har lite olika uppdrag. I och med att det är lite komplext så har vi inlett en samverkan mellan myndigheterna”, säger Furustedt.

Finansinspektionens primära uppdrag i det här sammanhanget är att utreda penningstvättsrelaterade frågor och se om banken har de processer, rutiner, policys och system som krävs för att motverka penningtvätt.

”Vi tittar på vilken typ av verksamhet en bank ska bedriva och vad som är sunt eller inte sunt, men handlar det om skattebrott så är det Skatteverkets fråga. Det är också de som ingriper om det är fråga om skattebrott”, säger Furustedt.

Finansinspektionen samarbetar också med representanter från Nordeas tillsynskollegium, där Europeiska bankmyndigheten, EBA, ingår tillsammans med representanter från de nordiska och baltiska länderna samt Luxemburg och Storbritannien. Att bedriva tillsynsarbete för
gränsöverskridande banker i så kallade tillsynskollegier är enligt Finansinspektionen väl etablerad praxis som också har stöd i EU-direktiv. Det är alltså ingenting som sker enbart i detta fall utan det är ett vanligt sätt att bedriva tillsyn, enligt myndigheten.

Christer Furustedt vill inte kommentera eventuella konsekvenser för bankerna så länge utredningen pågår. Han vill inte heller meddela någon tidsplan för när utredningen väntas vara klar.

”Vi jobbar så intensivt vi kan, men vi kan inte ge några prognoser på tidsplaner. Det beror på hur framkomligt det är, vad vi upptäcker och hur mycket data vi måste ta in. Vi lämnar inga prognoser för när det ska vara klart.”

Anna Sundström
anna.sundstrom@six-group.se
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s