Negativ styrränta ett misslyckande – chefsekonom

Philippe Ithurbide, chefsekonom för förmögenhetsförvaltaren Amundi, vid paneldiskussion. Foto: SIX News

Philippe Ithurbide, chefsekonom för förmögenhetsförvaltaren Amundi, vid paneldiskussion. Foto: SIX News

Centralbankers negativa styrräntor är ett misslyckande, anser Philippe Ithurbide som är chefsekonom för förmögenhetsförvaltaren Amundi. Han anser att man kan motivera varför centralbanker har sänkt styrräntan ned till noll, men inte varför de har fortsatt att sänka ned i negativt territorium.

I början när Europeiska centralbanken sänkte styrräntan fungerade flera av penningpolitikens kanaler, men nu fungerar transmissionsmekanismen inte lika bra längre, argumenterar han.

”ECB och Japans centralbank borde fokusera på kvantitativa lättnader där effekterna är omedelbara och effektiva”, säger chefsekonomen till SIX News i en intervju som gjordes före
Brexit-beskedet.

ECB ville vid införandet av negativ styrränta att pengar som bankerna hade insatta hos ECB hellre skulle lånas ut till den reala ekonomin. Sedan den negativa styrräntan infördes har dock beloppen på ECB:s inlåningskonto snarare vuxit kraftigt. Banker i Centraleuropa vill inte låna ut till företag i Portugal eller Grekland, utan sätter in pengarna hos ECB, menar Ithurbide.

”Det är ett misslyckande”, säger han.

I början gynnades bankerna av styrräntesänkningarna, men sedan plattades räntekurvan ut och bankernas lönsamhet började pressas från flera håll. Räntorna är visserligen låga, men bankers kapitalkostnad är fortfarande hög, påminner chefsekonomen om. Han lyfter även fram att negativa räntor kan medföra svårigheter i att värdera tillgångar.

Vad är orsaken bakom lågräntemiljön?

”Dels finns det cykliska faktorer såsom låg ekonomisk tillväxt, låg inflation och centralbankernas ansträngningar för att återupprätta solvensen hos skuldsatta aktörer. Det är skälen till att vi
sammantaget har haft låga räntor under perioden efter finanskrisen”, säger han.

Sedan finns det mer strukturella faktorer såsom demografiska trender, att produktivitetsutvecklingen försämras samt de skuldbördor som finns på flera håll, pekar Philippe Ithurbide på.

Kommer räntorna fortsätta trenden nedåt eller kommer de att vända upp?

”I stort sett alla räntor har rört sig nedåt. Trenden är mycket kraftfull”, säger chefsekonomen.

”Det är svårt att se att trenden skulle vända i vissa länder. Europa kommer exempelvis i bästa fall att strama åt penningpolitiken om fem år. Det kan ta tio år. I Japan gäller det samma. I USA ser det annorlunda ut”, resonerar han.

Kan räntehöjningar från Fed få ränteläget att vända upp?

”Federal Reserve började höja räntan, men de kan inte strama åt aggressivt eftersom tillväxten inte är stark nog. Den potentiella tillväxten i USA sjunker, så den naturliga räntan i USA är mycket lägre än förr. Fed skulle vilja strama åt för att kunna återupprätta manöverutrymme och undvika att behöva genomföra ett fjärde tillgångsköpsprogram, men de kan inte eftersom ekonomin inte förbättras tillräckligt”, anser Amundi-ekonomen.

De första ryktena om att Fed kunde komma att strama åt penningpolitiken kom under 2013. Sedan dess har det dock bara blivit en räntehöjning, och det kan man inte kalla för en normalisering, framhåller han.

Om Fed stramar åt stärks dollarn, vilket skulle kunna vara en stimulans för andra ekonomier såsom euroområdet. Men du tror inte att Fed kommer höja räntan – kan det medföra ökad press på ECB att sänka räntan ytterligare?

”Det är för det första inte säkert att en Fed-åtstramning skulle vara positivt för euroområdet. Det beror mycket på hur framväxande ekonomiers valutor reagerar. Om de faller i samband med en Fed-åtstramning skulle eurons reala växelkurs mot dessa valutor stärkas, vilket vore negativt för euroområdet”, resonerar chefsekonomen.

Att räntesänkningarna inte har samma effekt nu som tidigare talar för att ECB inte bör sänka ytterligare, anser han vidare.

Japans centralbank utvärderar sin negativa styrränta som infördes i vintras. Det verkar finnas en del tveksamhet kring negativ styrränta i landet. Kommer de att fortsätta sänka styrräntan?

”Jag tror att Bank of Japan kommer att stanna. Europeiska centralbanken har implicit redan sagt att negativ ränta har misslyckats”, svarar Philippe Ithurbide som anser att effekten på
japanska banker av minusräntan är mycket negativ.

Vad tycker du om de riktade erbjudandena till eurozonens affärsbanker om långfristiga lån till generösa villkor, TLTRO?

”De är en bra åtgärd”.

Behöver banksystemet mer likviditet?

”I vissa länder behöver banksystemet mer likviditet, ja”, svarar han.

Chefsekonomen anser att Europa behöver stora, paneuropeiska banker för att uppnå integration och konvergens, men han menar att regleringar och den nuvarande situationen gynnar nationella banker.

”Banksystemet i Grekland är i dag 100 procent grekiskt. Hade man haft stora europeiska banker med några procent av utlåningen i olika perifera länder hade bankerna lättare överlevt”, säger han.

Så krisen har snarare lett till en mer fragmenterad europeisk bankmarknad än tvärt om?

”ECB har visserligen lyckats få ned räntespreadar, värderingsskillnader och volatilitet, men vi har en fragmentering i form av avsaknad av integration”, säger Ithurbide som anser att man
bör främja internationella samgåenden och förvärv.

”I dag är bankerna mer och mer lokala. Ingenting trycker på för ökad integration”, säger han.

Kan euroområdets gemensamma finanstillsyn leda till ökad finansiell integration på lång sikt?

”Tillsyn är en sak. Frågan är hur banker reagerar vid kriser i ett land”, säger chefsekonomen och noterar att europeiska banker i samband med Greklandskrisen skröt om hur de minskade exponeringarna mot perifera euroländer.

”Men för de perifera länderna blev det en katastrof”, argumenterar han.

Vidare anser Amundi-ekonomen att det är olämpligt att penningpolitiken och regleringar har tillåtits att dra åt olika håll. Medan man har velat stimulera mera inom penningpolitiken har ökade regleringar verkat åt andra hållet. Han anser att det förutom penningpolitiken är ont om tillväxtpolitik på europeisk nivå. Finans- och skattepolitiken ger ingen draghjälp, säger han.

EU-kommissionens investeringsplan syftar till att få fart på investeringarna i Europa – är den bara ord?

”I slutänden förutsätter planen privata aktörer”, svarar Philippe Ithurbide under intervjun som gjordes i samband med Amundi World Investment Forum.

Johan Lind
johan.lind@six-group-se
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s