Ny bankreglering kan bli storslägga mot svensk ekonomi enligt Bankföreningen

Bankföreningens vd Hans Lindberg vid SvD Bank Summit 2016. Foto: SIX News

Bankföreningens vd Hans Lindberg vid SvD Bank Summit 2016. Foto: SIX News

De förändringar som nu kokas ihop kring bankregelverket Basel 4 kan bli en storslägga mot svensk ekonomi ifall det går illa i förhandlingarna ur ett svenskt perspektiv.

Det sade Hans Lindberg, som är vd för branschorganisationen Bankföreningen, vid SvD Bank Summit 2016.

Förändringarna handlar bland annat om riskviktsgolv och begränsningar av bankernas interna riskmodeller, samt krav på bruttosoliditet. Riskviktsgolven är den mest betydande frågan, enligt
Lindberg. Det förhandlas om riskviktsgolv i 60-90 procent, vilket skulle medföra påtagliga kapitalkravsökningar för de fyra svenska storbankerna, säger han.

Svenska banker har redan kapitalkrav som ligger omkring 10 procentenheter över minimikraven i det befintliga Basel-regelverket, och genom nya förändringar skulle kraven kunna komma att ta ett nytt skutt på 9 procentenheter, ifall mittenscenariot på 75 procents
riskviktsgolv skulle bli verklighet, varnar han för.

Branschföreningschefen anser att Baselkommittén utgår för mycket från amerikanska förhållanden där det är vanligare med värdepapperisering av riskabla tillgångar. Man måste ta tillvara europeiska intressen i förhandlingarna, argumenterar han.

Lindberg anser att det vore fel att genomföra förändringar som skulle medföra att man behövde kapitalisera upp de svenska bankerna, eftersom de redan är bland de starkaste i ett internationellt perspektiv. Nya regleringar skulle medföra högre räntemarginaler och i
slutänden slå mot jobb och tillväxt, menar han.

”I det här läget ska vi värna svenska intressen med emfas”, säger Lindberg med adress till regeringen och svenska finansmyndigheter. Finansinspektionen bör fundera på att justera ned befintliga kapitalkrav ifall extra internationella påslag kommer, är Bankföreningens åsikt.

Om förändringarna bli verklighet riskerar Sveriges BNP att minska med 1,8-4,4 procent, säger han med hänvisning till beräkningar som uppges utgå från samband angivna av Riksbanken.

I höst väntas en svensk utredning presentera förslag till en ny finansskatt i form av att avdragsrätten på så kallade efterställda lån tas bort, något som ska ge 1,7 miljarder kronor till statskassan.

Ett annat förslag som Lindberg är skeptisk till är en skatt på 10-20 procent av lönesumman för företag som producerar och säljer finansiella tjänster och som idag har momsfrihet på dessa tjänster. En 15-procentig skatt på sektorn skulle vara skadlig för svensk ekonomi, anser bankföreningen. Cirka 6 miljarder kronor skulle belasta hushåll och företag, säger han.

Bankföreningschefen menar att de som i slutänden tjänar på dagens momsundantag är hushållen medan företagskunderna missgynnas. Hushållen tjänar 21-23 miljarder kronor medan företagskunderna förlorar i runda slängar 4-5 miljarder kronor, enligt beräkningar som Bankföreningen har låtit göra.

85.000 personer arbetar inom svensk finanssektor, varav cirka 40.000 inom bank och 45.000 inom övrigt, däribland försäkring. Antalet anställda i de svenska storbankerna ligger redan till majoriteten i utlandet. Fler tjänster riskerar att flytta utomlands till länder med
lägre lönekostnader, säger han. Skatten skulle skynda på strukturomvandling och digitalisering. 3.700-7.200 bankjobb kan försvinna, enligt beräkningar från Copenhagen Economics, uppger
Lindberg.

Skatten vore heller inte bra för fintech-sektorn, argumenterar branschorganisationschefen.

Om finansminister Magdalena Andersson lyssnar på förnuftiga argument är prognosen god för att hon ska agera i rätt riktning, säger Lindberg.

Nya Basel-reglerna kommer innehålla mer schabloner enligt FI

De skärpningar av kapitalkraven för bankerna som nu diskuteras internationellt kring Basel-regelverket innebär förändringar mer i riktning mot schabloner och bort från interna
bankmodeller, enligt Martin Noréus som är vice generaldirektör för Finansinspektionen.

”Så mycket är klart redan nu, kan man nog säga”, uppgav han vid SvD Bank Summit 2016.

Därför kommer det att bli högre kapitalkrav för svenska banker, tillägger FI-företrädaren.

Finansinspektionen vill se vissa kapitalkravsskärpningar, men myndigheten anser också att det är viktigt att regleringen fungerar bra. Man kan inte ha alltför stora schabloner på global nivå eftersom bankmarknaderna ser olika ut mellan Europa och USA, pekar Noréus på.
FI driver på för att Basel-kommittén ska hitta en bra balans, säger han.

Den stora knäckfrågan i Basel-förhandlingarna är just hur riskkänsliga kapitalkraven ska vara. Det helt riskokänsliga kapitalmåttet bruttosoliditet står mot interna modeller där bankerna
räknar fram vilken risk olika lån har. Däremellan finns hybridmetoder där interna modeller är begränsade av vissa schabloner.

Interna modeller är komplext och svårt för utomstående att förstå, men de kan skapa bra incitament internt i banker. Problemet är att man behöver förlita sig på dem och att de kan missbrukas.

Historiskt har de internationella regelverken rört sig fram och tillbaka på skalan. För närvarande befinner man sig någonstans i mitten, enligt Noréus.

I somras slutfördes europeiska stresstester som indikerade att de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer är bland de bästa i Europa i ett stressat scenario. Resultaten är dock känsliga för vilka ekonomiska antaganden man gör i testerna, konstaterar FI-företrädaren.

För tidigt dra slutsatser kring amorteringskravet enligt FI 

Det är för tidigt att dra slutsatser kring vilken effekt som amorteringskravet på bolån som infördes i juni har fått på utvecklingen för hushållens skulder, anser Martin Noréus.

I skuldstatistiken finns det en viss eftersläpning eftersom husköp inte alltid slår igenom i datan förrän ett par månader efter köpet.

”En mer tydlig bild får man inte förrän i början av nästa år”, säger Noréus.

Därefter får man överväga eventuella ytterligare åtgärder för att dämpa utvecklingen. Det som ligger närmast till hands är i så fall ett skuldkvotstak, enligt FI-företrädaren.

När det gäller bostadsprisutvecklingen är ökningstakten på årsbasis fortfarande hög vid runt 10 procent, men takten har minskat jämfört med förra hösten. Månadsförändringarna är för närvarande små, noterar Noréus.

Eftersom det har varit sommarlov och semestrar blir den första verkliga temperaturmätaren på prisutvecklingen efter amorteringskravet nu kring augusti och september.

”Vi tror att sammantaget borde amorteringskravet leda till en avmattning av prisutvecklingen”, säger den vice generaldirektören.

Finansinspektionens oro är sedan tidigare att högt skuldsatta hushåll i lågkonjunktur kraftigt stramar åt sin konsumtion. Det är det, snarare än oro för stora direkta kreditförluster hos bankerna, som myndigheten är mest bekymrad över när det gäller skuldutvecklingen.

Lågräntemiljön i fokus under paneldebatt

Den rådande lågräntemiljön var i fokus under en paneldiskussion med två chefsekonomer och en chefsstrateg från storbankerna.

Paneldebatt vid SvD Bank Summit 2016. Foto: SIX News

Paneldiskussion vid SvD Bank Summit 2016. Foto: SIX News

Anna Breman, chefsekonom för Swedbank, noterade att många låntagare för närvarande visserligen åtnjuter låga räntor, men att man samtidigt behöver fråga sig hur det går med pensionssparandet i lågräntemiljön.

Hon problematiserade även huruvida företag gör rätt investeringar i den här räntemiljön.

Claes Måhlén, chefsstrateg vid Handelsbanken, anser att demografi och andra faktorer ligger bakom lågräntemiljön, och att det inte bara har med centralbankers penningpolitik att göra.

”Det är krafter långt över det som Riksbanken och andra centralbanker styr över”, sade han.

Annika Winsth, chefsekonom för Nordea, noterade att man för närvarande tvingar pensionsbolag att investera i en miljö med låga räntor. Ifall miljön består kommer en del pensionsbolag att få bekymmer, förutskickar hon. Politikerna verkar snarare oroa sig för
hushållens skulder, anser hon.

Även Winsth tycker att det är oroande att dåliga företag inte slås ut i lågräntemiljön.

Anna Breman vid Swedbank anser att det råder ett svårt politiskt klimat med växande populism. Banker har inte varit så populära efter finanskrisen, men en välfungerande bankmarknad är viktig för ekonomisk tillväxt, framhöll hon. Det finns risk att populisterna inte inser värdet av banker, enligt chefsekonomen.

Annika Winsth vid Nordea anser att banker behöver bli bättre på att förklara att de är ett blodomlopp i ekonomin.

”Det anses nästan kriminellt att jobba i banksektorn i dag”, sade hon och kritiserade regeringar för att ha tagit lätta poäng på att uttrycka sig negativt om banker.

Claes Måhlén vid Handelsbanken lyfte fram att populistpartiers tillväxt i länders parlament har medfört att det har blivit svårare att bilda regering och att det allt oftare bildas minoritetsregeringar. I ett sådant läge är det svårt för partierna att fokusera på långsiktiga frågor, befarar han.

Pensionsåldern kommer att bli en nyckelfråga att hantera framöver, tror han. Vi lever allt längre och behöver därför arbeta längre, enligt chefsstrategen.

Annika Winsth anser att det borde ställas krav på att mäklare vid försäljning av bostäder tydligt ska presentera en handfull viktiga nyckeltal för bostaden i fråga. Det behövs även bättre utbildning så att folk är bättre rustade att genomföra den mycket stora affär som ett bostadsköp innebär, argumenterade hon.

Anna Breman tog upp den tudelade arbetsmarknaden.

”Vi har inte råd att ha många människor som står långt ifrån arbetsmarknaden”, sade hon och efterlyste bättre hantering av integrationen.

Johan Lind
johan.lind@six-group-se
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s