Boräntans frikoppling från reporäntan ett borttappat ankare

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick talar vid SNS-seminarium om bankreglering. Foto: SIX News

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick talar vid SNS-seminarium om bankreglering. Foto: SIX News

Före finanskrisen hade många banker sina bolåneerbjudanden kopplade till reporäntan med ett tydligt individuellt påslag, men efter finanskrisen har bankerna infört andra modeller för sina bolåneerbjudanden, ofta med en rabatt utifrån ett listpris.

Hur fungerar konkurrensen i dag när man inte längre har ett lika tydligt ankare i form av reporäntan? Och hur ser möjligheterna ut att behålla sin rabatt under flera års tid? Har bankerna i dag möjlighet att justera upp sina listpriser och därmed marginaler mot kunderna successivt över tiden?

”Tidigare var det en väldigt stark koppling mellan bolåneräntor och reporäntan. Folk hade just en indikator, eller ett ankare som du säger. Sedan i och med finanskrisen kopplades bankernas egna finansieringskostnader isär från reporäntan på grund av att bankerna fick mycket dyrare finansiering på marknaderna. Då ville många banker helt enkelt inte längre ställa sina priser utifrån reporäntan, för det var inte längre deras finansieringskostnad. Det var nog en naturlig
utveckling, men det är klart att det blev svårare för kunderna. Man tappade en typ av prisindikator”, säger Finansinspektionens biträdande generaldirektör Martin Noréus till SIX News i samband med ett seminarium om bankreglering anordnat av SNS och Stockholms universitet.

”Sedan har det ju länge förts diskussioner mellan oss och Bankföreningen till exempel om hur kan man förbättra informationen kring priserna. Listpriser fungerar bra för bankerna som ett sätt att signalera sina erbjudanden, men det säger egentligen väldigt lite till kunden om vilken ränta man kan få. Det var därför vi tyckte att krav på att bankerna redovisar sina genomsnittsräntor är ett steg i rätt riktning”, säger Noréus angående kravet som Finansinspektionen införde under förra sommaren.

”Vi hade inte förväntan att det i ett slag skulle lösa hela problemet, men att det ändå skulle ge kunderna någonting mer som liknade ett ankare. En förväntan att ‘okej, nu är jag hos exempelvis Nordea – då kan jag se att deras genomsnittsbolån hos de kunder de har i dag ligger på den här räntan’. Det är ändå en information som man annars inte har”, pekar Martin Noréus på.

”Den informationen tror vi är mer värd än listpriset som egentligen bara är en startpunkt för förhandlingen med banken. Det var våra tankar, men man kan ha olika uppfattning om vilken utveckling det kommer att få”, säger han.

De svenska bankerna har något olika kundprofiler. Det kan väl vara naturligt att banker med kunder som har högre inkomst och låg risk också har lägre genomsnittlig bolåneränta än banker med kunder med svagare ekonomi?

”Så är det ju. Det är till och med ett krav att bankerna måste ta hänsyn till risken i krediterna. Det är inget konstigt med det”, svarar FI-företrädaren.

”Det vi är ute efter är att ändå ge alla så mycket information som möjligt. Vi tror att konsumenterna på finansmarknaderna framförallt lider av att de har stort informationsunderläge mot banker och mot alla andra finansiella aktörer. Då tror vi att ibland kan mer information hjälpa dem. Sedan får man vara försiktig, därför att vi vet också av erfarenhet att de flesta konsumenter har svårt att ta till sig den här typen av information. Det är en liten del av konsumenterna som verkligen förmår använda sig av prisstatistik samt göra jämförelser och de här efterforskningarna som behövs. Så det är en svår fråga”, fortsätter FI-företrädaren.

Finns det en risk att de banker som innan informationskravet hade lägst snittränta har sett en möjlighet att höja sina marginaler mot kund med motiveringen att banken hade låg snittränta tidigare och nu behöver röra sig i riktning mot vad som anses mer normalt på marknaden – trots att mer välbeställda kunder kanske bör ha en lägre ränta?

”Det finns en sådan risk, men vi har bedömt att den risken är ganska liten, för vi bedömer att utgångssituationen är att bankerna har bra koll på varandras erbjudanden. De pratar med väldigt många kunder och en hel del av de kunderna har varit hos en annan bank. Bankerna vet ungefär i vilka lägen de kommer att förlora kunden. De har hela tiden en uppfattning om vilken bank som just nu ligger med de lägsta erbjudandena. Medan kunden som kommer in en gång vart tionde år för att ta ett bolån eller förhandla har väldigt lite information. Kunden har i bästa fall pratat med kompisar och gått till flera banker. Det är en hel del svenskar som är ambitiösa och gör det, men vi ser ändå att det är många som inte gör det”, säger Martin Noréus avslutningsvis.

Johan Lind
johan.lind@six-group-se
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s