Svenska bankers implicita statsgaranti har minskat enligt IMF

Martin Cihak vid IMF. Foto: SIX News

Martin Cihak vid IMF. Foto: SIX News

Den underförstådda statsgarantin för banker har enligt tillgänglig marknadsdata minskat relativt mycket. Det säger IMF-företrädaren Martin Cihak till SIX News.

Utvecklingen kommer i spåren av framväxten av det nya regelverket för hantering av banker i kris där målet är att staten och skattebetalarna inte ska behöva ta kostnaderna för fallerande banker.

Marknadsprissättning på bland annat CDS-instrument som används för att försäkra sig mot betalningsinställelse på lån indikerar att det belopp som marknadsaktörer tror att staten kommer att stå för har sjunkit sedan år 2012.

Hur mycket har det minskat?

”Jag har ingen exakt siffra med mig, men nu är det kanske 1 procent av BNP och det har sjunkit med över 60 procent tror jag”, säger Martin Cihak.

”Det har gått ned ganska mycket. Det är uppmuntrande”, tillägger han.

Systemet är ganska nytt, konstaterar IMF-företrädaren.

”Vad vi säger policymässigt är att nu behöver man även implementera de nya reglerna. Man behöver säkerställa att man har alla system redo. Det innebär mer resurser till Riksgälden. De behöver bygga upp kapacitet om något inträffar. Myndigheterna behöver även arbeta med scenarioplanering”, argumenterar han.

Martin Cihak ansvarade för IMF:s granskning av den svenska finansiella sektorn (FSAP) som gjordes tidigare i år.

 

Bruttosoliditetskrav vore ett bra komplement enligt IMF

Internationella valutafonden anser att ett bruttosoliditetskrav, alltså ett icke riskviktat kapitalkrav, vore en meningsfull regleringsåtgärd för svenska banker sett som en sista skyddsvall bakom de ordinarie riskbaserade kapitalkraven.

”Jag tror att en bra regulatorisk modell behöver förlita sig på en kombination av upplägg. Vi stödjer kraftigt det riskbaserade upplägget och man måste ha riskviktsbaserade kapitalkrav”, säger samtidigt Martin Cihak till SIX.

Ett skäl till att vissa reglerare vill införa ett bruttosoliditetskrav är att man är orolig för att bankernas egna modeller kan medföra att de framräknade riskvikterna blir alltför låga. Finansinspektionen har delvis försökt att motverka detta genom minimiriskvikter på olika låneområden.

Vad vore fördelen med ett bruttosoliditetskrav jämfört med att bara höja minimiriskvikterna?

”Riskvikter bör fånga dina förväntade förluster så bra som de kan. Ju mer man leker med riskvikterna, ju mer förlorar man förmågan hos den riskbaserade modellen att fånga vad som händer i förväntade scenarier. I oförväntade scenarier, såsom ifall en extern chock och en
inhemsk chock inträffar samtidigt – något som kanske inte är troligt men som kan hända – det är exakt då som den riskviktsbaserade modellen bryter samman. Det är därför man behöver ett bruttosoliditetskrav”, resonerar Martin Cihak.

Bruttosoliditet är inte modellberoende, konstaterar han.

”Jag antyder inte att man kan förlita sig bara på bruttosoliditet och jag antyder inte heller att man bara bör förlita sig på ett riskbaserat upplägg”, tillägger han.

Ett bruttosoliditetskrav i någon form förväntas införas i den gemensamma internationella bankregleringen framöver.

Valutafonden noterade i rapporten att de svenska bankerna att döma av tidigare genomförda stresstester är motståndskraftiga inför allvarliga ekonomiska scenarier.

 

Finansiella stabilitetsrådet bör utvecklas enligt IMF

Finansiella stabilitetsrådet – det icke beslutsfattande organ där representanter för regeringen och finansmyndigheterna regelbundet möts – har enligt IMF inneburit ett värdefullt forum för informationsdelning.

Valutafonden vill dock att Sverige utökar det gemensamma arbetet kring riskanalys samt design och effektbedömningar av möjliga åtgärder på makrotillsynsområdet.

Hur vill ni utveckla Finansiella stabilitetsrådet?

”Vi vill att det ska finnas ett välfungerande råd för finansiell stabilitet. Delvis på grund av att rollerna är spridda över flera myndigheter. Detta behöver vara välgrundat utifrån ett juridiskt
perspektiv. Det är därför vi förespråkar att Finansinspektionen ska ha ett legalt mandat inom makrotillsyn, och det är därför vi uppmanar till att Riksbanken bör ha en tydlig roll kring finansiell stabilitet, att identifiera systemrisker och att kunna tillhandahålla likviditet i tider av stress”, säger IMF-företrädaren Martin Cihak.

Bör Finansiella stabilitetsrådet ha formell makt att fatta beslut?

”I vårt uttalande har vi varit mycket försiktiga. Vi förstår att den svenska konstitutionen sätter vissa begränsningar på den här typen av råd. Men vi anser definitivt att rådet bör kunna tillhandahålla tekniskt arbete i form av koordinering och eventuellt kunna komma med
rekommendationer. Det övergripande målet är att stärka hur makrotillsynen fungerar och möjliggöra för Finansinspektionen att utföra sin makrotillsynsfunktion”, svarar Martin Cihak.

En av rekommendationerna från den föregående IMF-rapporten på finansområdet för fem år sedan var att inrätta ett råd som skulle forma svensk policy kring den finansiella sektorn. Det har hänt, noterar IMF-företrädaren.

”När vi pratar med alla parter säger de att rådet är ett värdefullt forum för informationsutbyte och att det är användbart. Så det spelar någon slags roll, men det har ännu inte format en sammanhängande syn på policyn för den svenska finansiella sektorn”, säger han.

IMF:s nya rekommendationer gäller för den kommande femårsperioden.

”Vi förstår att det pågår en översyn av Riksbankslagen nu och att det vi föreslår inte kommer att genomföras under de kommande månaderna, men förhoppningsvis vid nästa bedömning om fem år kommer man att kunna se att det har skett viss rörelse”, säger Martin Cihak.

 

IMF-ekonomen Craig Beaumont. Foto: SIX News

IMF-ekonomen Craig Beaumont. Foto: SIX News

IMF tror att borttagna taket på bostadsuppskov blir effektivt

Internationella valutafonden, IMF, tror att den svenska regeringens plan att ta bort taket på uppskov med reavinster på bostadsförsäljningar kommer att bli effektivt, trots att uppskoven fortfarande beläggs med en ränteliknande skatt som dessutom kan vara högre än bolåneräntan.

”Jag tror inte att skillnaden mellan räntorna är något som hushållen fäster någon större vikt vid. Jag tror att faktumet att hushållen undviker ett stort pengautflöde och slipper betala reavinstskatten direkt är den största faktorn för de flesta, snarare än räntedifferensen”, säger IMF-ekonomen Craig Beaumont till SIX News.

”Jag skulle tro att insikten att man inte längre behöver göra en stor utbetalning av reavinstskatt kommer att vara hyfsat intressant, särskilt för hushåll som är mer begränsade i sin likviditet – kanske äldre hushåll som inte vill låna för att finansiera den typen av betalning. Så jag tror att åtgärden fortfarande kommer att vara effektiv, även om avgiften är något högre än bolåneräntan”, säger han.

Regeringen har föreslagit ett slopat tak för uppskov med reavinstskatten vid bostadsaffärer under en fyraårsperiod. Åtgärden föreslogs gälla retroaktivt från och med den 21 juni 2016 eftersom åtgärden annars skulle riskera att hämma bostadsmarknaden inför genomförandet. Uppskovsräntan föreslås dock bli kvar.

Johan Lind
johan.lind@six-group-se
SIX News

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s