Grekland kan få vänta på nödlån

Utbetalning av nya nödlån till Grekland kan försenas eftersom regeringen inte har inte genomfört de krav som långivarna kräver i tid. Det betyder att eurogruppen kanske inte kan godkänna den planerade utbetalningen på 2,8 miljarder euro, motsvarande 27 miljarder kronor, när den träffas i Luxemburg på måndag.

”Vi har fortfarande inte fått någon bekräftelse på att åtgärderna har blivit slutförda”, säger en EU-tjänsteman till SIX News i Bryssel.

På EU-kommissionen, som måste presentera en rapport om hur Grekland uppfyller långivarnas krav innan euroländernas finansministrar kan fatta beslut om utbetalning, säger en annan tjänsteman att landet har gjort framsteg men att ”flera åtgärder måste färdigställas” innan det
kan ske.

Tanken var att Grekland skulle ha slutfört sammanlagt 15 reformer till mitten av veckan så att EU-kommissionen skulle hinna sy ihop sin rapport innan eurogruppens möte på måndag. De åtgärder som kvarstår rör bland annat privatiseringar och reformer inom energisektorn.

Även om Grekland idag inte är lika finansiellt utsatt som tidigare så innebär förseningen att man skjuter de viktiga frågorna om skuldlättnader och medverkan från Internationella valutafonden (IMF) på framtiden, vilket i sig kan få stor påverkan på hela nödprogrammet
och landets ekonomiska situation långsiktigt.

IMF har varit med i de två tidigare grekiska nödlånen, men har tvekat inför att vara med i det tredje. Fonden tvivlar på att den ekonomiska kalkylen i programmet går ihop och den vill se betydligt större skuldlättnader för Grekland än vad euroländerna hittills har velat gå med på.

Euroländerna vill gärna ha med IMF i programmet eftersom dess medverkan ger trovärdighet och skulle sätta mer press på Grekland att genomföra ekonomiska reformer. För att blidka fonden att gå med i det tredje programmet beslutade man innan sommaren om ett antal åtgärder som skulle göra det lättare för Grekland att bära sina enorma skulder som beräknas uppgå till ungefär 175 procent av BNP.

Kortsiktigt handlar det om förlängda löptider och lägre ränta, men det är åtgärder som kan börja implementeras först efter det att den grekiska regeringen har genomfört de reformer som nu har försenats.

IMF-företrädare har i sin tur sagt att de ska fatta beslut om medverkan efter att man har kontrollerat en andra vända med reformer. Den grekiska regeringen hoppas uppfylla dessa reformkrav under oktober, men det framstår som en alltmer optimistisk ambition då de
första 15 åtgärderna i programmet nu försenats ytterligare.

Förutom Grekland ska eurogruppen också prata om de budgetplaner som euroländerna måste lämna in till EU-kommissionen för granskning i syfte att se till att de följer EU:s finansiella ramar. Budgetarna ska lämnas in senast den 15 oktober.

Här har det funnits stora frågetecken kring Spanien som efter parlamentsvalet i slutet av förra året står utan en fungerande regering och därmed kan få svårt att leverera en ordentlig budget.

”Om inte Spanien kan skicka in en normal budget så förväntas regeringen skicka in en budget utan ändringar (mot tidigare)”, säger en EU-tjänsteman som inte är särskilt oroad.

Samtidigt har Spanien fått kritik för just sina tidigare budgetar som inte höll sig inom EU:s finansiella regelverk med en maxgräns för underskott på tre procent av BNP. Spanien undvek nyligen böter, men riskerar indraget EU-stöd om man fortsätter bryta mot reglerna.

Eurogruppen ska också diskutera hur kostnader för hälso- och sjukvård påverkar medlemsländernas finanser liksom resultatet från mötet med G7-ländernas finansministrar.

 
Andreas Liljeheden
SIX News

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s