Kategoriarkiv: Bank

Nya Handelsbanken-chefen ser ingen konflikt mellan digital och decentraliserad

Handelsbankens VD Anders Bouvin presenterar delårsrapport. Foto: SIX News

Handelsbankens VD Anders Bouvin presenterar delårsrapport. Foto: SIX News

Handelsbankens nya vd Anders Bouvin anser likt sin föregångare att det inte finns någon konflikt mellan Handelsbankens decentraliserade modell med lokala kontor och den pågående
digitaliseringen av ekonomin och banktjänster.

”Det finns ingen konflikt mellan att vara lokal och digital samtidigt. Vi tror att det snarare är precis tvärtom. Därför ska vi i Handelsbanken fortsätta att vara både lokala och digitala”, sade han vid presentationen av bankens delårsrapport.

Finns det verkligen inte en konflikt? Och tror du att marknaden kommer att hålla fast vid den synen?

”Absolut. Vem som helst kan skapa en digital bank – det enda du behöver är en oktroj (banktillstånd, SIX anm.), lite kapital och ett digitalt gränssnitt. Men vem som helst kan inte starta en kontorsrörelse ‘från scratch’. Därför tror jag att vi ska ha bägge i Handelsbanken”, säger Anders Bouvin till SIX News.

Bouvin tror att ett starkt varumärke och förtroende hos kunderna kommer att ha mycket stor betydelse framöver. Just kontoren bedömer han kommer att vara det område där Handelsbanken sticker ut.

”Dessutom är det en myt att kontoren skulle vara så himla dyra. K/I-talet (kostnader i relation till intäkter, SIX anm.) för kontorsrörelsen i Sverige är 35 procent. Du sparar otroligt lite kostnader genom att lägga ned kontor. Hyreskostnaderna är väldigt små – de är bara 5 procent av de totala kostnaderna. Mycket är interna kostnader som inte försvinner, alltså centrala kostnader som bara förs vidare till resterande kontor. Så vi känner inte alls igen den här demagogin kring digitalisering och att stänga kontor”, säger han.

Just nu stänger ni dock kontor?

”Jag tror inte att det beror på digitalisering. Världen omkring oss och demografin förändras. Till viss del har du rätt – man gör ju mer och mer vardagstjänster digitalt. Men det betyder inte att kunderna inte även uppskattar att vi finns lokalt. Så jag tror att vad man gör på kontor kommer att ändras. Man kommer att göra färre transaktioner. Mer kommer att vara relationsskapande, relationsbevarande och att hjälpa kunderna när de önskar ha kontakt med en mänsklig person”, resonerar den nya Handelsbanken-chefen.

Handelsbanken uppgav i somras att banken räknar med att framöver ha kvar runt 400 svenska bankkontor av sina då 463 kontor i landet.

Oktogonen och extrautdelning två separata frågor

Avsättning till Handelsbankens vinstdelningsstiftelse Oktogonen och frågan om eventuell
extrautdelning till aktieägarna är två separata frågor, sade Anders Bouvin som svar på en analytikerfråga kring huruvida banken kunde tänka sig att genomföra en extrautdelning, trots det tidigare beslutet att för 2016 inte göra någon avsättning till personalens vinstandelsstiftelse.

Handelsbankens kärnprimärkapitalrelation var 24,0 procent per den 30 september, vilket var nästan 3 procentenheter högre än Finansinspektionens bedömda krav om 21,1 procent per det kommande årsskiftet. Handelsbankens mål är att ha en buffert på 1-3 procentenheter utöver FI:s krav.

På en fråga kring hur Handelsbankens styrelse skulle resonera ifall bankens kapitalbas skulle hamna ovanför intervallet uppgav Bouvin att en sådan omständighet skulle ha betydelse eftersom styrelsen har slagit fast ett intervall, men han betonade även att utdelningsbeslut
inte mekaniskt baseras på intervallet.

Handelsbanken anser att det är för tidigt att uttala sig om det kommande, framväxande bankregelverket Basel 4. Handelsbanken följer dock utvecklingen.

”Vi hoppas att Basel 4 kommer att bestämmas innan årsskiftet så att vi kan ha med det (i bedömningen)”, uppgav Anders Bouvin.

Johan Lind
johan.lind@six-group-se
SIX News

Svenska bankers implicita statsgaranti har minskat enligt IMF

Martin Cihak vid IMF. Foto: SIX News

Martin Cihak vid IMF. Foto: SIX News

Den underförstådda statsgarantin för banker har enligt tillgänglig marknadsdata minskat relativt mycket. Det säger IMF-företrädaren Martin Cihak till SIX News.

Utvecklingen kommer i spåren av framväxten av det nya regelverket för hantering av banker i kris där målet är att staten och skattebetalarna inte ska behöva ta kostnaderna för fallerande banker.

Marknadsprissättning på bland annat CDS-instrument som används för att försäkra sig mot betalningsinställelse på lån indikerar att det belopp som marknadsaktörer tror att staten kommer att stå för har sjunkit sedan år 2012.

Hur mycket har det minskat?

”Jag har ingen exakt siffra med mig, men nu är det kanske 1 procent av BNP och det har sjunkit med över 60 procent tror jag”, säger Martin Cihak.

”Det har gått ned ganska mycket. Det är uppmuntrande”, tillägger han.

Systemet är ganska nytt, konstaterar IMF-företrädaren.

”Vad vi säger policymässigt är att nu behöver man även implementera de nya reglerna. Man behöver säkerställa att man har alla system redo. Det innebär mer resurser till Riksgälden. De behöver bygga upp kapacitet om något inträffar. Myndigheterna behöver även arbeta med scenarioplanering”, argumenterar han.

Martin Cihak ansvarade för IMF:s granskning av den svenska finansiella sektorn (FSAP) som gjordes tidigare i år.

 

Bruttosoliditetskrav vore ett bra komplement enligt IMF

Internationella valutafonden anser att ett bruttosoliditetskrav, alltså ett icke riskviktat kapitalkrav, vore en meningsfull regleringsåtgärd för svenska banker sett som en sista skyddsvall bakom de ordinarie riskbaserade kapitalkraven.

”Jag tror att en bra regulatorisk modell behöver förlita sig på en kombination av upplägg. Vi stödjer kraftigt det riskbaserade upplägget och man måste ha riskviktsbaserade kapitalkrav”, säger samtidigt Martin Cihak till SIX.

Ett skäl till att vissa reglerare vill införa ett bruttosoliditetskrav är att man är orolig för att bankernas egna modeller kan medföra att de framräknade riskvikterna blir alltför låga. Finansinspektionen har delvis försökt att motverka detta genom minimiriskvikter på olika låneområden.

Vad vore fördelen med ett bruttosoliditetskrav jämfört med att bara höja minimiriskvikterna?

”Riskvikter bör fånga dina förväntade förluster så bra som de kan. Ju mer man leker med riskvikterna, ju mer förlorar man förmågan hos den riskbaserade modellen att fånga vad som händer i förväntade scenarier. I oförväntade scenarier, såsom ifall en extern chock och en
inhemsk chock inträffar samtidigt – något som kanske inte är troligt men som kan hända – det är exakt då som den riskviktsbaserade modellen bryter samman. Det är därför man behöver ett bruttosoliditetskrav”, resonerar Martin Cihak.

Bruttosoliditet är inte modellberoende, konstaterar han.

”Jag antyder inte att man kan förlita sig bara på bruttosoliditet och jag antyder inte heller att man bara bör förlita sig på ett riskbaserat upplägg”, tillägger han.

Ett bruttosoliditetskrav i någon form förväntas införas i den gemensamma internationella bankregleringen framöver.

Valutafonden noterade i rapporten att de svenska bankerna att döma av tidigare genomförda stresstester är motståndskraftiga inför allvarliga ekonomiska scenarier.

 

Finansiella stabilitetsrådet bör utvecklas enligt IMF

Finansiella stabilitetsrådet – det icke beslutsfattande organ där representanter för regeringen och finansmyndigheterna regelbundet möts – har enligt IMF inneburit ett värdefullt forum för informationsdelning.

Valutafonden vill dock att Sverige utökar det gemensamma arbetet kring riskanalys samt design och effektbedömningar av möjliga åtgärder på makrotillsynsområdet.

Hur vill ni utveckla Finansiella stabilitetsrådet?

”Vi vill att det ska finnas ett välfungerande råd för finansiell stabilitet. Delvis på grund av att rollerna är spridda över flera myndigheter. Detta behöver vara välgrundat utifrån ett juridiskt
perspektiv. Det är därför vi förespråkar att Finansinspektionen ska ha ett legalt mandat inom makrotillsyn, och det är därför vi uppmanar till att Riksbanken bör ha en tydlig roll kring finansiell stabilitet, att identifiera systemrisker och att kunna tillhandahålla likviditet i tider av stress”, säger IMF-företrädaren Martin Cihak.

Bör Finansiella stabilitetsrådet ha formell makt att fatta beslut?

”I vårt uttalande har vi varit mycket försiktiga. Vi förstår att den svenska konstitutionen sätter vissa begränsningar på den här typen av råd. Men vi anser definitivt att rådet bör kunna tillhandahålla tekniskt arbete i form av koordinering och eventuellt kunna komma med
rekommendationer. Det övergripande målet är att stärka hur makrotillsynen fungerar och möjliggöra för Finansinspektionen att utföra sin makrotillsynsfunktion”, svarar Martin Cihak.

En av rekommendationerna från den föregående IMF-rapporten på finansområdet för fem år sedan var att inrätta ett råd som skulle forma svensk policy kring den finansiella sektorn. Det har hänt, noterar IMF-företrädaren.

”När vi pratar med alla parter säger de att rådet är ett värdefullt forum för informationsutbyte och att det är användbart. Så det spelar någon slags roll, men det har ännu inte format en sammanhängande syn på policyn för den svenska finansiella sektorn”, säger han.

IMF:s nya rekommendationer gäller för den kommande femårsperioden.

”Vi förstår att det pågår en översyn av Riksbankslagen nu och att det vi föreslår inte kommer att genomföras under de kommande månaderna, men förhoppningsvis vid nästa bedömning om fem år kommer man att kunna se att det har skett viss rörelse”, säger Martin Cihak.

 

IMF-ekonomen Craig Beaumont. Foto: SIX News

IMF-ekonomen Craig Beaumont. Foto: SIX News

IMF tror att borttagna taket på bostadsuppskov blir effektivt

Internationella valutafonden, IMF, tror att den svenska regeringens plan att ta bort taket på uppskov med reavinster på bostadsförsäljningar kommer att bli effektivt, trots att uppskoven fortfarande beläggs med en ränteliknande skatt som dessutom kan vara högre än bolåneräntan.

”Jag tror inte att skillnaden mellan räntorna är något som hushållen fäster någon större vikt vid. Jag tror att faktumet att hushållen undviker ett stort pengautflöde och slipper betala reavinstskatten direkt är den största faktorn för de flesta, snarare än räntedifferensen”, säger IMF-ekonomen Craig Beaumont till SIX News.

”Jag skulle tro att insikten att man inte längre behöver göra en stor utbetalning av reavinstskatt kommer att vara hyfsat intressant, särskilt för hushåll som är mer begränsade i sin likviditet – kanske äldre hushåll som inte vill låna för att finansiera den typen av betalning. Så jag tror att åtgärden fortfarande kommer att vara effektiv, även om avgiften är något högre än bolåneräntan”, säger han.

Regeringen har föreslagit ett slopat tak för uppskov med reavinstskatten vid bostadsaffärer under en fyraårsperiod. Åtgärden föreslogs gälla retroaktivt från och med den 21 juni 2016 eftersom åtgärden annars skulle riskera att hämma bostadsmarknaden inför genomförandet. Uppskovsräntan föreslås dock bli kvar.

Johan Lind
johan.lind@six-group-se
SIX News

 

Få orosmoln när blomstrande fastighetsbransch samlas

”Noll procents ränta och ständigt stigande fastighetspriser” gör det ”svårt att inte tjäna pengar” på fastighetsverksamhet just nu.

Så summerade filantropen och förre näringslivstoppen Percy Barnevik fastighetsbranschens förutsättningar i sin inledningskommentar på årets upplaga Business Arena Stockholm, ett årligt tvådagarsevent där stora delar av fastighets- och samhällsbyggnadssektorn återigen varit samlade för seminarier och affärsnätverkande.

SIX News samlade börsintryck av årets upplaga är i linje med Barneviks observation.

bare-sthlm

Välfyllda mässgolv vid 2016 års upplaga av Business Arena Stockholm. Bild: SIX News

Läs mer

Boräntans frikoppling från reporäntan ett borttappat ankare

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick talar vid SNS-seminarium om bankreglering. Foto: SIX News

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick talar vid SNS-seminarium om bankreglering. Foto: SIX News

Före finanskrisen hade många banker sina bolåneerbjudanden kopplade till reporäntan med ett tydligt individuellt påslag, men efter finanskrisen har bankerna infört andra modeller för sina bolåneerbjudanden, ofta med en rabatt utifrån ett listpris.

Hur fungerar konkurrensen i dag när man inte längre har ett lika tydligt ankare i form av reporäntan? Och hur ser möjligheterna ut att behålla sin rabatt under flera års tid? Har bankerna i dag möjlighet att justera upp sina listpriser och därmed marginaler mot kunderna successivt över tiden?

”Tidigare var det en väldigt stark koppling mellan bolåneräntor och reporäntan. Folk hade just en indikator, eller ett ankare som du säger. Sedan i och med finanskrisen kopplades bankernas egna finansieringskostnader isär från reporäntan på grund av att bankerna fick mycket dyrare finansiering på marknaderna. Då ville många banker helt enkelt inte längre ställa sina priser utifrån reporäntan, för det var inte längre deras finansieringskostnad. Det var nog en naturlig
utveckling, men det är klart att det blev svårare för kunderna. Man tappade en typ av prisindikator”, säger Finansinspektionens biträdande generaldirektör Martin Noréus till SIX News i samband med ett seminarium om bankreglering anordnat av SNS och Stockholms universitet.

Läs mer

Ny bankreglering kan bli storslägga mot svensk ekonomi enligt Bankföreningen

Bankföreningens vd Hans Lindberg vid SvD Bank Summit 2016. Foto: SIX News

Bankföreningens vd Hans Lindberg vid SvD Bank Summit 2016. Foto: SIX News

De förändringar som nu kokas ihop kring bankregelverket Basel 4 kan bli en storslägga mot svensk ekonomi ifall det går illa i förhandlingarna ur ett svenskt perspektiv.

Det sade Hans Lindberg, som är vd för branschorganisationen Bankföreningen, vid SvD Bank Summit 2016.

Förändringarna handlar bland annat om riskviktsgolv och begränsningar av bankernas interna riskmodeller, samt krav på bruttosoliditet. Riskviktsgolven är den mest betydande frågan, enligt
Lindberg. Det förhandlas om riskviktsgolv i 60-90 procent, vilket skulle medföra påtagliga kapitalkravsökningar för de fyra svenska storbankerna, säger han.

Läs mer

”Business as usual” med Handelsbankens nye vd

Handelsbankens HK (3)Handelsbankens nytillträdde vd Anders Bouvin ser inte vd-bytet som något dramatiskt och tror inte att det kommer att bli några större förändringar på banken efter att han tillträtt. Handelsbanken har en stabil modell och en fast strategi så det blir ”business as usual”, menar han.

Läs mer

Efter initial avyttring ska Castellums region Norr få växa

Klassföreståndaren 3 och Läkaren 10

Norrporten-köpet ger Castellum bland annat värdefulla Stockholmskontor. Förvärvade Klassföreståndaren 3 (tv) samt Läkaren 10 (th) vid Norra Bantorget i Stockholm. Dessa utgör numera Castellums tredje högst respektive allra högst värderade enskilda fastigheter. Foto: Castellum

Med stöd från ägarnas förtroende vid jätteförvärvet av AP-fondägda branschkollegan Norrporten, bland annat till att få ta ge ut nya aktier för 10 miljarder kronor, ser nu fastighetsbolaget Castellums ledning 2016 som året när ”det nya Castellum” skapas.

Så sammanfattar Castellums vd Henrik Saxborn läget när SIX News intervjuar honom och finanschefen Ulrika Danielsson efter halvårsrapporten. Läs mer