Kategoriarkiv: Makroekonomi

Grekland kan få vänta på nödlån

Utbetalning av nya nödlån till Grekland kan försenas eftersom regeringen inte har inte genomfört de krav som långivarna kräver i tid. Det betyder att eurogruppen kanske inte kan godkänna den planerade utbetalningen på 2,8 miljarder euro, motsvarande 27 miljarder kronor, när den träffas i Luxemburg på måndag.

”Vi har fortfarande inte fått någon bekräftelse på att åtgärderna har blivit slutförda”, säger en EU-tjänsteman till SIX News i Bryssel.

På EU-kommissionen, som måste presentera en rapport om hur Grekland uppfyller långivarnas krav innan euroländernas finansministrar kan fatta beslut om utbetalning, säger en annan tjänsteman att landet har gjort framsteg men att ”flera åtgärder måste färdigställas” innan det
kan ske.

Tanken var att Grekland skulle ha slutfört sammanlagt 15 reformer till mitten av veckan så att EU-kommissionen skulle hinna sy ihop sin rapport innan eurogruppens möte på måndag. De åtgärder som kvarstår rör bland annat privatiseringar och reformer inom energisektorn.

Läs mer

Svenska bankers implicita statsgaranti har minskat enligt IMF

Martin Cihak vid IMF. Foto: SIX News

Martin Cihak vid IMF. Foto: SIX News

Den underförstådda statsgarantin för banker har enligt tillgänglig marknadsdata minskat relativt mycket. Det säger IMF-företrädaren Martin Cihak till SIX News.

Utvecklingen kommer i spåren av framväxten av det nya regelverket för hantering av banker i kris där målet är att staten och skattebetalarna inte ska behöva ta kostnaderna för fallerande banker.

Marknadsprissättning på bland annat CDS-instrument som används för att försäkra sig mot betalningsinställelse på lån indikerar att det belopp som marknadsaktörer tror att staten kommer att stå för har sjunkit sedan år 2012.

Hur mycket har det minskat?

”Jag har ingen exakt siffra med mig, men nu är det kanske 1 procent av BNP och det har sjunkit med över 60 procent tror jag”, säger Martin Cihak.

”Det har gått ned ganska mycket. Det är uppmuntrande”, tillägger han.

Systemet är ganska nytt, konstaterar IMF-företrädaren.

”Vad vi säger policymässigt är att nu behöver man även implementera de nya reglerna. Man behöver säkerställa att man har alla system redo. Det innebär mer resurser till Riksgälden. De behöver bygga upp kapacitet om något inträffar. Myndigheterna behöver även arbeta med scenarioplanering”, argumenterar han.

Martin Cihak ansvarade för IMF:s granskning av den svenska finansiella sektorn (FSAP) som gjordes tidigare i år.

 

Bruttosoliditetskrav vore ett bra komplement enligt IMF

Internationella valutafonden anser att ett bruttosoliditetskrav, alltså ett icke riskviktat kapitalkrav, vore en meningsfull regleringsåtgärd för svenska banker sett som en sista skyddsvall bakom de ordinarie riskbaserade kapitalkraven.

”Jag tror att en bra regulatorisk modell behöver förlita sig på en kombination av upplägg. Vi stödjer kraftigt det riskbaserade upplägget och man måste ha riskviktsbaserade kapitalkrav”, säger samtidigt Martin Cihak till SIX.

Ett skäl till att vissa reglerare vill införa ett bruttosoliditetskrav är att man är orolig för att bankernas egna modeller kan medföra att de framräknade riskvikterna blir alltför låga. Finansinspektionen har delvis försökt att motverka detta genom minimiriskvikter på olika låneområden.

Vad vore fördelen med ett bruttosoliditetskrav jämfört med att bara höja minimiriskvikterna?

”Riskvikter bör fånga dina förväntade förluster så bra som de kan. Ju mer man leker med riskvikterna, ju mer förlorar man förmågan hos den riskbaserade modellen att fånga vad som händer i förväntade scenarier. I oförväntade scenarier, såsom ifall en extern chock och en
inhemsk chock inträffar samtidigt – något som kanske inte är troligt men som kan hända – det är exakt då som den riskviktsbaserade modellen bryter samman. Det är därför man behöver ett bruttosoliditetskrav”, resonerar Martin Cihak.

Bruttosoliditet är inte modellberoende, konstaterar han.

”Jag antyder inte att man kan förlita sig bara på bruttosoliditet och jag antyder inte heller att man bara bör förlita sig på ett riskbaserat upplägg”, tillägger han.

Ett bruttosoliditetskrav i någon form förväntas införas i den gemensamma internationella bankregleringen framöver.

Valutafonden noterade i rapporten att de svenska bankerna att döma av tidigare genomförda stresstester är motståndskraftiga inför allvarliga ekonomiska scenarier.

 

Finansiella stabilitetsrådet bör utvecklas enligt IMF

Finansiella stabilitetsrådet – det icke beslutsfattande organ där representanter för regeringen och finansmyndigheterna regelbundet möts – har enligt IMF inneburit ett värdefullt forum för informationsdelning.

Valutafonden vill dock att Sverige utökar det gemensamma arbetet kring riskanalys samt design och effektbedömningar av möjliga åtgärder på makrotillsynsområdet.

Hur vill ni utveckla Finansiella stabilitetsrådet?

”Vi vill att det ska finnas ett välfungerande råd för finansiell stabilitet. Delvis på grund av att rollerna är spridda över flera myndigheter. Detta behöver vara välgrundat utifrån ett juridiskt
perspektiv. Det är därför vi förespråkar att Finansinspektionen ska ha ett legalt mandat inom makrotillsyn, och det är därför vi uppmanar till att Riksbanken bör ha en tydlig roll kring finansiell stabilitet, att identifiera systemrisker och att kunna tillhandahålla likviditet i tider av stress”, säger IMF-företrädaren Martin Cihak.

Bör Finansiella stabilitetsrådet ha formell makt att fatta beslut?

”I vårt uttalande har vi varit mycket försiktiga. Vi förstår att den svenska konstitutionen sätter vissa begränsningar på den här typen av råd. Men vi anser definitivt att rådet bör kunna tillhandahålla tekniskt arbete i form av koordinering och eventuellt kunna komma med
rekommendationer. Det övergripande målet är att stärka hur makrotillsynen fungerar och möjliggöra för Finansinspektionen att utföra sin makrotillsynsfunktion”, svarar Martin Cihak.

En av rekommendationerna från den föregående IMF-rapporten på finansområdet för fem år sedan var att inrätta ett råd som skulle forma svensk policy kring den finansiella sektorn. Det har hänt, noterar IMF-företrädaren.

”När vi pratar med alla parter säger de att rådet är ett värdefullt forum för informationsutbyte och att det är användbart. Så det spelar någon slags roll, men det har ännu inte format en sammanhängande syn på policyn för den svenska finansiella sektorn”, säger han.

IMF:s nya rekommendationer gäller för den kommande femårsperioden.

”Vi förstår att det pågår en översyn av Riksbankslagen nu och att det vi föreslår inte kommer att genomföras under de kommande månaderna, men förhoppningsvis vid nästa bedömning om fem år kommer man att kunna se att det har skett viss rörelse”, säger Martin Cihak.

 

IMF-ekonomen Craig Beaumont. Foto: SIX News

IMF-ekonomen Craig Beaumont. Foto: SIX News

IMF tror att borttagna taket på bostadsuppskov blir effektivt

Internationella valutafonden, IMF, tror att den svenska regeringens plan att ta bort taket på uppskov med reavinster på bostadsförsäljningar kommer att bli effektivt, trots att uppskoven fortfarande beläggs med en ränteliknande skatt som dessutom kan vara högre än bolåneräntan.

”Jag tror inte att skillnaden mellan räntorna är något som hushållen fäster någon större vikt vid. Jag tror att faktumet att hushållen undviker ett stort pengautflöde och slipper betala reavinstskatten direkt är den största faktorn för de flesta, snarare än räntedifferensen”, säger IMF-ekonomen Craig Beaumont till SIX News.

”Jag skulle tro att insikten att man inte längre behöver göra en stor utbetalning av reavinstskatt kommer att vara hyfsat intressant, särskilt för hushåll som är mer begränsade i sin likviditet – kanske äldre hushåll som inte vill låna för att finansiera den typen av betalning. Så jag tror att åtgärden fortfarande kommer att vara effektiv, även om avgiften är något högre än bolåneräntan”, säger han.

Regeringen har föreslagit ett slopat tak för uppskov med reavinstskatten vid bostadsaffärer under en fyraårsperiod. Åtgärden föreslogs gälla retroaktivt från och med den 21 juni 2016 eftersom åtgärden annars skulle riskera att hämma bostadsmarknaden inför genomförandet. Uppskovsräntan föreslås dock bli kvar.

Johan Lind
johan.lind@six-group-se
SIX News

 

Federal Reserve väntas avstå räntehöjning

Federal Reserves ordförande Janet Yellen. Foto: Wikimedia Commons

Federal Reserves ordförande Janet Yellen. Foto: Wikimedia Commons

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve väntas på onsdag lämna styrräntan oförändrad vid intervallet 0,25-0,50 procent, där den har legat sedan i december i fjol när den höjdes för första gången på länge.

”Federal Reserve förväntas lämna allt som det är imorgon kväll, och väntas inte höja styrräntan förrän i december”, resonerar Commerzbank vars uppfattning överlag speglar marknadsbedömares huvudscenario.

Läs mer

Boräntans frikoppling från reporäntan ett borttappat ankare

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick talar vid SNS-seminarium om bankreglering. Foto: SIX News

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick talar vid SNS-seminarium om bankreglering. Foto: SIX News

Före finanskrisen hade många banker sina bolåneerbjudanden kopplade till reporäntan med ett tydligt individuellt påslag, men efter finanskrisen har bankerna infört andra modeller för sina bolåneerbjudanden, ofta med en rabatt utifrån ett listpris.

Hur fungerar konkurrensen i dag när man inte längre har ett lika tydligt ankare i form av reporäntan? Och hur ser möjligheterna ut att behålla sin rabatt under flera års tid? Har bankerna i dag möjlighet att justera upp sina listpriser och därmed marginaler mot kunderna successivt över tiden?

”Tidigare var det en väldigt stark koppling mellan bolåneräntor och reporäntan. Folk hade just en indikator, eller ett ankare som du säger. Sedan i och med finanskrisen kopplades bankernas egna finansieringskostnader isär från reporäntan på grund av att bankerna fick mycket dyrare finansiering på marknaderna. Då ville många banker helt enkelt inte längre ställa sina priser utifrån reporäntan, för det var inte längre deras finansieringskostnad. Det var nog en naturlig
utveckling, men det är klart att det blev svårare för kunderna. Man tappade en typ av prisindikator”, säger Finansinspektionens biträdande generaldirektör Martin Noréus till SIX News i samband med ett seminarium om bankreglering anordnat av SNS och Stockholms universitet.

Läs mer

Riksbanken förväntas lämna reporänta och räntebana oförändrade

Enligt SIX News analytikerenkät förväntar sig analytiker och ekonomer att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad i samband med det penningpolitiska beskedet på onsdag.

I sammanställningen räknar 15 av 15 bedömare med att räntan lämnas oförändrad vid -0,50 procent. Rörande reporäntebanan tror samtliga 7 analytiker som uttalat sig att den kvarstår vid oförändrade nivåer.

”Riksbanken förutses avstå från penningpolitiska åtgärder vid det  kommande penningpolitiska mötet nästa vecka. Inflationen är något högre och kronan något svagare än prognos samtidigt som svensk ekonomi och arbetsmarknad tuffar på. Beredskapen för ytterligare åtgärder kommer att vara fortsatt mycket hög och omvärldens centralbanker, inte minst ECB, blir avgörande för Riksbankens agerande senare i höst”, skriver Swedbank inför beskedet. Läs mer

Ny bankreglering kan bli storslägga mot svensk ekonomi enligt Bankföreningen

Bankföreningens vd Hans Lindberg vid SvD Bank Summit 2016. Foto: SIX News

Bankföreningens vd Hans Lindberg vid SvD Bank Summit 2016. Foto: SIX News

De förändringar som nu kokas ihop kring bankregelverket Basel 4 kan bli en storslägga mot svensk ekonomi ifall det går illa i förhandlingarna ur ett svenskt perspektiv.

Det sade Hans Lindberg, som är vd för branschorganisationen Bankföreningen, vid SvD Bank Summit 2016.

Förändringarna handlar bland annat om riskviktsgolv och begränsningar av bankernas interna riskmodeller, samt krav på bruttosoliditet. Riskviktsgolven är den mest betydande frågan, enligt
Lindberg. Det förhandlas om riskviktsgolv i 60-90 procent, vilket skulle medföra påtagliga kapitalkravsökningar för de fyra svenska storbankerna, säger han.

Läs mer

KI räknar med större löneökningar i offentlig sektor

Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson. Foto: SIX News

Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson. Foto: SIX News

I spåren av den rådande arbetskraftsbristen räknar Konjunkturinstitutet med ökad löneglidning i offentlig sektor, alltså större lokala löneökningar utöver centrala avtal.

”Vi har redan sett ett avtal där offentlig sektor kommer att få lite högre löneökningar än näringslivet. Normalt sett är det mest löneglidning i näringslivet och relativt lite i offentlig sektor – nu framöver kommer det antagligen att bli lite mer löneglidning i offentlig sektor”, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson till SIX News.

Konjunkturinstitutet tror att lönerna på arbetsmarknaden stiger med 3,2 procent nästa år.

”Många andra prognosmakare ligger lite lägre än oss när det gäller väntade löneökningar för nästa år. Vi tror att bristen på arbetskraft över hela linjen – både i näringslivet och offentlig sektor – kommer att märkas i lönekuverten”, säger prognoschefen.

Läs mer